Svar till Knug_uber_alles [
Gå till post]:
Tänkte bara säga att jag ganska nyligen återhämtat mig från en 3 timmar lång ångestattack så mina svar kanske inte är de bästa just nu så du får ha överseende med det.
\"Är du helt säker på att ingen någonsin har lagt fram ett bra argument för hur denna guden fick, eller alltid hade, med sig dessa egenskaper som en egenskap av dess egna väsen/varande? Jag har definitivt läst en hel del sådana, i alla fall, och har mina egna att komma med också.\"
Aldrig vad jag har hört. Inte om den abrahemiska guden i alla fall.
\"Vad svarar man på något sådant här? Du verkar vara så fast i ditt naturvetenskapliga tänk och nuvarande modeller att du inte kan relatera till en filosofisk/vetenskapsteoretisk diskussion om alternativa angripssätt i för dig främmande frågor.\"
Jag svarar bara på frågan om varför Gud inte kunde uppstå med hjälp av samma medel som universum kunde. Svaret är: Ingenting är bara kapabelt att skapa den simplaste formen av massa.
\"Med andra ord, det finns absolut ingenting som kräver att Gud måste vara uppbyggd av det vi tänker oss som en viss sorts atomer, kvarkar, energi, rymd, tid eller ens vibrationer.\"
Och där försvann han. För att kunna kallas verklig i detta universum och i vår verklighet måste en sak ha massa, energi eller en mätbar effekt. Detta är de absolut lägsta kriterierna för att existera. Du kan inte dra in gud på den naturvetenskapliga spelplanen och sedan ta bort alla kriterier för vad som skall räknas som verkligt.
Det är som att göra ett matteprov och ge helt andra svar än de rätta men fortfarande kräva höga betyg för att matteregler inte kan appliceras på vad du gör.
Räknar du matte gäller matteregler.
Pratar du naturkunskap gäller naturkunskapsregler.
\"Men din teori har fortfarande inte förklarat någonting om universum, så den är ganska irrelevant i frågan. Vad är din teori, egentligen?\"
Min teori är följande:
http://www.youtube.com/watch?v=7ImvlS8PLIo\"Haha, mm, men vore det (o)möjligt att det skulle kunna vara så? Varför/varför inte?\"
För att väte aldrig kan skapa någon komplex intelligens på egen hand. Väte skapar stjärnor. Stjärnor skapar mer komplexa atomer som figörs när stjärnorna dör.
\"1. Varför inte?\"
För att den undersökningen bara skulle kunna visa bristerna i hjärnan som gör den oförgen att skapa medvetande. En sådan undersökning skulle inte försöka sig på att förklara vad som fyller bristerna. En sådan undersökning skulle öppna upp en helt nu gren inom vetenskap.
\"2. Rimligtvis det tidigare alternativet\"
\"Rimligtvis\" pågrund av egna övertygelser, med andra ord.
\"Jag börjar väldigt lugnt. Det jag syftar på med allt det här är nära-döden upplevelser, och vetenskapen kring dessa\"
Styrkan i NDU ligger i personliga uppgifter och dessa har tyvärr väldigt liten bevisande betydelse. Vittnesmål från när hjärnan håller på att stänga av sig och syretillförseln är minst sagt dålig är inte den perfekta tiden för korrekta minnen. Dessa upplevelser betyder ingenting men naturligtvis finns det vissa saker vi med vetenskap kan förklara precis som det nämns.
Dina två ståndpunkter är ju inte ett argument för din sida. \"Det upplevs på ett visst sätt och tester visar att det bör upplevas på detta sätt\". Det säger ingenting. Det stärker inte ens varandra i bevisföringen. Allt du har sagt är att det upplevs så som det bör upplevas om de upplevs.
\"Om du inte kunde bry dig mindre om det, tror jag att du ljuger... ;)\"
Om de kristna har rätt och lyckats med att hitta \"kombinationen\" till himlen så ska jag gladerligen acceptera mitt straff. Men jag är bara lite fundersam över om inte kristendomen (tillsammans med de andra två religionerna) tar död på sin egen gud när de tillskriver denna all den kraft den här guden sägs ha. Mitt resonemang går såhär (och det är samma text som jag har på min presentation så om du läst den behöver du inte göra det igen):
Visa spoiler
Om du var Gud, vad skulle du önska dig? Tänk dig att du var allsmäktig. Du kan göra vadsomhelst, skapa vadsomhelst, vara vadsomhelst. Så snart du bestämmer dig för att önska dig något, så blir det verklighet.
Verkar det vettigt att tänka sig att Gud kan önska sig något. En Gud skulle inte ha några kännslor, ingen rädsla, ingen nyfikenhet, ingen hunger. Det är männskliga svagheter och inte något man skulle kunna hitta hos en allsmäktig Gud.
Vad skulle i så fall motivera Gud? Att vara allsmäktig betyder att det inte finns några utmaningar. Och vad skulle stimulera sinnet hos någon som vet allt? Allt som motiverar och driver levande varelser har sin grund i någon svaghet eller brist. Hunger driver djur. Lust driver djur. Fruktan och smärta driver djur. En Gud skulle inte ha någon av de här drivkrafterna.
Vi människor drivs av alla våra djuriska känslor plus saker som låter mer högstämda, som självförverkligande, kreativitet, frihet, kärlek. Men Gud skulle inte bry sig om något av allt detta, och gjorde han det skulle han redan ha obegränsad tillgång till det. Inget av det här skulle fungera som drivkraft.
Jag kan bara tänka mig en enda utmaning för en allsmäktig varelse - utmaningen att förgöra sig själv. \"Tror du att Gud skulle vilja ta själmord?\" kanske ni skulle fråga. Jag påstår inte att han vill någonting. Jag säger att det är den enda utmaningen.
\"Jag tror Gud skulle föredra att finnas framför att inte finnas till.\"
Så tänker en människa, inte en Gud. Du är rädd för döden, så du förutsätter att Gud tänker som du. Men Gud skulle inte vara rädd för något. Att finnas till skulle vara ett val. Och han skulle inte känna några dödssmärtor eller samvetskval eller någon ånger eller förlust. Så känner människor, inte Gud. Gud skulle bara välja att upphöra att existera.
\"Om Gud känner till framtiden skulle han redan veta om att han skulle välja att upphöra att existera, och han vet om han kan lyckas med det, så det finns ingen utmaning i det heller.\"
Ja, han känner till sin framtid under normala omständigheter. Men skulle hans allmakt också innefatta att han visste vad som skulle hända efter det att han har förlorat sin allmakt, eller skulle hans kännedom om framtiden ta slut precis där?
\"Det är omöjligt att besvara.\"
Kanske det. Men tänk efter. En Gud som visste svaret på den frågan skulle verkligen veta allt och ha allt. Av det skälet skulle han inte vara motiverad att göra någonting eller skapa någonting. Det skulle vara meningslöst att handla på något sätt.
Men en Gud för vilken det fanns en malande fråga - vad händer om jag upphör att finnas till? - skulle möjligen vara motiverad för att fullkomna sin kunskap. Och eftersom han inte hyser någon fruktan eller har någon anledning att fortsätta finnas till, skulle han kanske prövat det.
Autentiska liv till salu.
