2010-04-21 13:17
Oj vad man skulle kunna skriva mycket här.. Men jag är i nuläget lite försenad så det får bli en kvick en..Då universum är oändlig, så finns det inga yttre väggar. Det ända sättet att lämna oändligheten är att fortfarande existera inom dess existens. Genom detta så kan du färdas i en riktning i miljarder år utan att någonsin nå fram. Storleken av vårt existerande universum baseras på de miljarder galaxer som finns inom den.
Möjligheten att färdas utan för alla galaxer är omöjligt för vi har ingen möjlighet att göra det så länge tiden existerar. Om vi inte blir skit smarta i framtiden och uppfinner något EXTREEEMT snabbt :P
Och skulle vi då nå universums ände(som inte existerar), så när vi väl passerar denna så är vi fortfarande kvar i vårt universum. Då det är oändligt. Om passeringen innebär att vi hamnar på total motsatt sida om universum eller om vi helt plötsligt finner att vi är på väg mot samma håll som vi kom är en annan sak. Vi kan bara återgå till den existens som existerar.
Om man sedan ser på tiden i möjlighet att flera existenser är möjliga (tidsresor fram/bakåt), så presenteras istället parallella dimensioner(parallellt då det utgår från vår egen dimension och universum. Och därmed det enda som skulle kunna påverkas). En dimension som består av existensen av ett oändligt universum. Dess kan man bara nå via förflyttning i tid, då en möjlig existens eller ändring inte kan påverka det som redan existerar i en form utformad genom tiden. Därav, om tidsresor/tidsförskjutning var möjlig så skulle de existerande dimensionerna vara lika de oändliga universum vi lever i. Dvs en oändlighet av dimensioner, som skapas av varje minimal ändring i tidsförskjutning. Där en existens eller icke existens enbart påverkas av just de.
Jag får be om ursäkt om det är några eventuella stavfel eller liknande. Var lite trött är jag skrev. Sen skulle jag kunna skriva mycket mer inom tids delen. Men orkade inte nu.. och vet ej ens om ni orkar läsa :PSluta förfölj mig! -_-