Svar till Grovt [Gå till post]:
"Jag anser att man bör likställa ett äktenskap med vilket kontrakt som helst (juridiskt då, jag tycker att personligen att äktenskap är annorlunda från andra kontrakt) och den juridiska delen ska endast vara att man ser till att kontraktet efterlevs."
Så rent praktiskt.. att när man går ned på knä håller man fram kontraktet och ber om en underskrift (och kan göra det lite mer romantiskt om man känner för det)?
"Hur mycket tror du att en bokklubb kostar att driva? Vad kostar böckerna idag? 100-200 kr kanske, och detta är med alla skatter, och jag tror absolut att tex bokförlag kan stödja vissa bokgrupper för att öka intresset för böcker. Det mesta kostar inte så mycket som du kan tro och det mesta kan kopplas till en industri som har det i sina egna intressen att stödja den här sortens föreningar. Att endast rikemanssbarn skulle kunna vara i föreningar utan föreningsbidragen är ganska långsökt."
Det är alls inte speciellt långsökt. Varför tror du bidragen finns nu? Vart går de pengarna? Det kostar inte speciellt mycket att köpa en bok, nej. Men frågan är om en trettonåring som har råd att köpa en bok väljer att köpa en Strindberg att läsa. Och nu vill vi ju (åtminstone en majoritet av oss) få barnen att exempelvis läsa Strindberg. Ett rimligt steg i rätt riktning är ju då att göra Strindberg gratis att läsa.
"Varför ska man behöva ta det? Om någon hotar mig med våld för att konfiskera mina tillgångar utan min tillåtelse så är det stöld/rån, vare sig det är Hells Angels elle den svenska staten som bedriver verksamheten. Du ska inte behöva finansiera vare trumpetundervisning eller hockeyklubb ifall du inte vill det. Ifall du känner att det är värt det så kan du finansiera det frivilligt, du som kristen kan använda kyrkan till att driva/finansiera aktiviteter till en mycket högre nivå. För du behöver väl tvång för att hjälpa andra eller?"
Detta ständiga extremliberala påhopp blir ganska fånigt. Nej, att staten får en bit av dina inkomster är inte stöld, det kallas skatt och är egentligen en avgift du betalar för att få allt vad det innebär att bo i Sverige. Om du är så förbannad på skatten är du fri att bosätta dig i något annat land - man bor inte i en lägenhet om man inte vill betala hyran.
Jag känner inget behov av statligt tvång för att jag ska skänka pengar till välgörande ändamål, men jag vill att staten ska göra det. Därför tycker jag också att exempelvis ulandsbiståndet från den statliga ekonomin bör öka. Jag tror inte att jag skänker mindre pengar för att jag betalar mer i skatt (eller att jag skänker mer i pengar för att jag betalar mindre skatt, kanske man ska säga för att inte framstå som skenhelig). Men framför allt tror jag inte att jag hade investerat lika mycket i vårt samhälle om jag inte hade betalat skatt, och att så mycket i vårt samhälle är skattefinansierat är fantastiskt.
"Jag håller med, staten ska inte ge sig in i avtal åt sina medborgare och ha trupper i utlandet. Den Svenska staten ska skydda de Svenska medborgarna från utländska styrkor som vill invadera landet, inte mer än det. Den demokratiska processen är underlägsen fria individers egna initiativ att lösa de problem som finns i deras vardag."
Och eftersom inga utländska styrkor vill invadera landet kan vi lika gärna lägga ner hela skiten. Om Ryssland (detta spöke som självklart hela tiden drömmer våta drömmar om att hämnas på 1600-talets Sverige) vill invadera Sverige så gör det ingen skillnad om vi har vår armé eller inte. Är det värt att betala med så många människoliv och dessutom reta upp angriparna bara för att fördröja dem någon dag?
"Jag anser att man bör likställa ett äktenskap med vilket kontrakt som helst (juridiskt då, jag tycker att personligen att äktenskap är annorlunda från andra kontrakt) och den juridiska delen ska endast vara att man ser till att kontraktet efterlevs."
Så rent praktiskt.. att när man går ned på knä håller man fram kontraktet och ber om en underskrift (och kan göra det lite mer romantiskt om man känner för det)?
"Hur mycket tror du att en bokklubb kostar att driva? Vad kostar böckerna idag? 100-200 kr kanske, och detta är med alla skatter, och jag tror absolut att tex bokförlag kan stödja vissa bokgrupper för att öka intresset för böcker. Det mesta kostar inte så mycket som du kan tro och det mesta kan kopplas till en industri som har det i sina egna intressen att stödja den här sortens föreningar. Att endast rikemanssbarn skulle kunna vara i föreningar utan föreningsbidragen är ganska långsökt."
Det är alls inte speciellt långsökt. Varför tror du bidragen finns nu? Vart går de pengarna? Det kostar inte speciellt mycket att köpa en bok, nej. Men frågan är om en trettonåring som har råd att köpa en bok väljer att köpa en Strindberg att läsa. Och nu vill vi ju (åtminstone en majoritet av oss) få barnen att exempelvis läsa Strindberg. Ett rimligt steg i rätt riktning är ju då att göra Strindberg gratis att läsa.
"Varför ska man behöva ta det? Om någon hotar mig med våld för att konfiskera mina tillgångar utan min tillåtelse så är det stöld/rån, vare sig det är Hells Angels elle den svenska staten som bedriver verksamheten. Du ska inte behöva finansiera vare trumpetundervisning eller hockeyklubb ifall du inte vill det. Ifall du känner att det är värt det så kan du finansiera det frivilligt, du som kristen kan använda kyrkan till att driva/finansiera aktiviteter till en mycket högre nivå. För du behöver väl tvång för att hjälpa andra eller?"
Detta ständiga extremliberala påhopp blir ganska fånigt. Nej, att staten får en bit av dina inkomster är inte stöld, det kallas skatt och är egentligen en avgift du betalar för att få allt vad det innebär att bo i Sverige. Om du är så förbannad på skatten är du fri att bosätta dig i något annat land - man bor inte i en lägenhet om man inte vill betala hyran.
Jag känner inget behov av statligt tvång för att jag ska skänka pengar till välgörande ändamål, men jag vill att staten ska göra det. Därför tycker jag också att exempelvis ulandsbiståndet från den statliga ekonomin bör öka. Jag tror inte att jag skänker mindre pengar för att jag betalar mer i skatt (eller att jag skänker mer i pengar för att jag betalar mindre skatt, kanske man ska säga för att inte framstå som skenhelig). Men framför allt tror jag inte att jag hade investerat lika mycket i vårt samhälle om jag inte hade betalat skatt, och att så mycket i vårt samhälle är skattefinansierat är fantastiskt.
"Jag håller med, staten ska inte ge sig in i avtal åt sina medborgare och ha trupper i utlandet. Den Svenska staten ska skydda de Svenska medborgarna från utländska styrkor som vill invadera landet, inte mer än det. Den demokratiska processen är underlägsen fria individers egna initiativ att lösa de problem som finns i deras vardag."
Och eftersom inga utländska styrkor vill invadera landet kan vi lika gärna lägga ner hela skiten. Om Ryssland (detta spöke som självklart hela tiden drömmer våta drömmar om att hämnas på 1600-talets Sverige) vill invadera Sverige så gör det ingen skillnad om vi har vår armé eller inte. Är det värt att betala med så många människoliv och dessutom reta upp angriparna bara för att fördröja dem någon dag?
Svar till Mastermind93 [Gå till post]:
Alltså är dina källor Paulus och judiska myter. Inte att jag tycker det är dåliga källor, båda har berikat mitt liv något oerhört, men jag skulle inte ta någonderas råd för säkert i en pressad situation. Kort och gott, det står en hel del skit i Bibeln, det står en hel del som ingen skulle få för sig att följa, men så står det också mycket av det bästa som någonsin författats.
Vem är du att döma ut andras kärlek? Om Gud älskar oss och säger åt oss att handla i kärlek, vem kan då säga att kärlek kan vara fel?
"Ja, Herre, du är god, du förlåter, rik på kärlek till alla som åkallar dig."
Ps 85:5
"Bättre en tallrik kål med kärlek än en mör oxstek med hat."
Ords 15:17
"Gör allting i kärlek."
1 Kor 16:13
"Mina kära, låt oss älska varandra, ty kärleken kommer från Gud, och den som älskar är född av Gud och känner Gud. Men den som inte älskar känner inte Gud, eftersom Gud är kärlek."
1 Joh 4:7-8
"Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den. Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom."
1 Joh 4:16
Jag är själv inte "förespråkare" för homosexualitet (eller homofili, som jag kanske främst åsyftar), jag är ytterst tveksam inför huruvida man bör ha samkönade äktenskap och har kallats homofob mer än en gång. Men låt oss inte döma, för domen ligger inte för oss, utan låt oss begrunda hela första korinthierbrevets trettonde kapitel:
Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit.
Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Kärleken upphör aldrig. Den profetiska gåvan, den skall förgå. Tungotalet, det skall tystna. Kunskapen, den skall förgå. Ty vår kunskap är begränsad, och den profetiska gåvan är begränsad. Men när det fullkomliga kommer skall det begränsade förgå.
När jag var barn talade jag som ett barn, förstod som ett barn och tänkte som ett barn. Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga. Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig.
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.
Är det inte fint? Hur skulle du och jag leva om vi levde efter det?
Alltså är dina källor Paulus och judiska myter. Inte att jag tycker det är dåliga källor, båda har berikat mitt liv något oerhört, men jag skulle inte ta någonderas råd för säkert i en pressad situation. Kort och gott, det står en hel del skit i Bibeln, det står en hel del som ingen skulle få för sig att följa, men så står det också mycket av det bästa som någonsin författats.
Vem är du att döma ut andras kärlek? Om Gud älskar oss och säger åt oss att handla i kärlek, vem kan då säga att kärlek kan vara fel?
"Ja, Herre, du är god, du förlåter, rik på kärlek till alla som åkallar dig."
Ps 85:5
"Bättre en tallrik kål med kärlek än en mör oxstek med hat."
Ords 15:17
"Gör allting i kärlek."
1 Kor 16:13
"Mina kära, låt oss älska varandra, ty kärleken kommer från Gud, och den som älskar är född av Gud och känner Gud. Men den som inte älskar känner inte Gud, eftersom Gud är kärlek."
1 Joh 4:7-8
"Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den. Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom."
1 Joh 4:16
Jag är själv inte "förespråkare" för homosexualitet (eller homofili, som jag kanske främst åsyftar), jag är ytterst tveksam inför huruvida man bör ha samkönade äktenskap och har kallats homofob mer än en gång. Men låt oss inte döma, för domen ligger inte för oss, utan låt oss begrunda hela första korinthierbrevets trettonde kapitel:
Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit.
Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Kärleken upphör aldrig. Den profetiska gåvan, den skall förgå. Tungotalet, det skall tystna. Kunskapen, den skall förgå. Ty vår kunskap är begränsad, och den profetiska gåvan är begränsad. Men när det fullkomliga kommer skall det begränsade förgå.
När jag var barn talade jag som ett barn, förstod som ett barn och tänkte som ett barn. Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga. Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig.
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.
Är det inte fint? Hur skulle du och jag leva om vi levde efter det?
Svar till FatherOfLies [Gå till post]:
Jag kan absolut beklaga att sterila som vill ha biologiska barn inte kan få det. Men jag beklagar inte det mer än jag beklagar världens krig, förtryck och våld, katastrofer och hat. Problematiken som enligt vissa uppkommer kallas teodicéproblemet, vilket jag själv besväras till en begränsad del av, vissa tycker är jättejobbigt och vissa inte besväras det minsta av.
Jag kan absolut beklaga att sterila som vill ha biologiska barn inte kan få det. Men jag beklagar inte det mer än jag beklagar världens krig, förtryck och våld, katastrofer och hat. Problematiken som enligt vissa uppkommer kallas teodicéproblemet, vilket jag själv besväras till en begränsad del av, vissa tycker är jättejobbigt och vissa inte besväras det minsta av.
Svar till Garm [Gå till post]:
I många förslag låg diskussionen inom Svenska Kyrkan långt före Riksdagen och jag vill efter viss tveksamhet ändå hävda att det var en demokratisk process och inte påtryckningar som gjorde att Svenska Kyrkan öppnade upp för homovigslar.
I många förslag låg diskussionen inom Svenska Kyrkan långt före Riksdagen och jag vill efter viss tveksamhet ändå hävda att det var en demokratisk process och inte påtryckningar som gjorde att Svenska Kyrkan öppnade upp för homovigslar.
