Som besökare på Hamsterpaj samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Ensamhet och socialt tvång.

Skapad av TLTGja, torsdag 13/7 14:35 i Kärlek & Relationer

1 715
15 inlägg
2 poäng
TLTGja
Visningsbild
P 20 Veteran 3 752 inlägg
-3
Jag är idag en socialt kompententare person än vad jag någonsin tidigare har varit.
Detta igenom ständiga annalyser och försök till att tvinga mig in bland andra människor jag inte gillar.
Livet består till stor del av människor som jag inte gillar, och jag hatar idag färre personer än vad jag gillar, men jag gillar heller inga.

Jag misstänker nu att mitt tillvägagångssätt har kört mig in i väggen.
Jag är rädd att jag har tappat kontakten med min egen hjärna.
Jag vet inte längre hur jag tidigare förde konversation med människor jag uppskattade, och de som delade mina intressen.

Jag känner att jag inte har något att prata om. Och jag känner inte att jag kan lita på någon, att jag tidigare iallafall älskade mig själv känns idag rätt långt borta.

Finns det någon som delar mina erfarenheter? Eller nått?

The leetest herperderper

Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!

MandarinaDuck
Visningsbild
P Stockholm Kändis 2 181 inlägg
2
"jag hatar idag färre personer än vad jag gillar" - antal hatade < antal gillade

"men jag gillar heller inga" - antal gillade = 0

dvs antal hatade < 0, så du hatar ett negativt antal personer? Har svårt att tro att någon delar en sån erfarenhet.

Men ett medvetande står över alla, det är drömmarens; för det finns inga hemligheter, ingen konsekvens, inga skrupler, ingen lag

TLTGja
Visningsbild
P 20 Veteran 3 752 inlägg
Trådskapare
-3
Svar till MandarinaDuck [Gå till post]:
Med tanke på att jag aldrig har gillat fler än 3 personer.

Men har vid tillfälle hatat fler än 10, så känns det nu som att jag hatar väldigt få personer (0). Och gillar 0-0.5 personer.

The leetest herperderper

Joah
Visningsbild
P 26 Stammis 49 inlägg
0
Skulle påstå att jag sitter i samma sits och jag har ett antal bekanta i samma situation. Jag tror detta är resultatet av att ha grubblat för mycket och försökt analysera känslor som vi ännu inte är fullt kompetenta att greppa i sin helhet.
Om där finns någon bra lösning på detta problemet vet jag inte. Men för mig tror jag att jag hade behövt slänga mig in i den sociala världen och acceptera att jag inte har full kontroll över mig eller min omgivning, att låta mig själv släppa taget om mina föreställningar och förväntningar. Jag är bara inte där än. Tillsvidare kommer jag fortsätta vara för mig själv och undvika kontakt, det är ju lättare så.
Om det är samma för andra vet jag inte, men jag skulle tro att det stämmer överens med en viss marginal.

Ingen status

Withz
Visningsbild
70 inlägg
-1
Hata är ett starkt ord.

Ingen status

TLTGja
Visningsbild
P 20 Veteran 3 752 inlägg
Trådskapare
-1

Svar till Withz [Gå till post]:
Jusst varför jag inte gör det längre?

Går detta in i din hjärna?

The leetest herperderper

BraSma
Visningsbild
P 25 Hjälte 3 444 inlägg
3
Låter som du i processen att försöka bli den här "socialt kompetente " personen som du beskriver, tappat bort dig och det som känns naturligt.

Är det kanske så att du, när du pushat dig själv in i dessa, för dig, obekväma sociala situationer kanske projicerar en del av rädslan och missnöjet på folket i din omgivning? Eller är det möjligen något annat du projicerar?

Svar till TLTGja [Gå till post]:


Ingen status

TLTGja
Visningsbild
P 20 Veteran 3 752 inlägg
Trådskapare
0

Svar till BraSma [Gå till post]:
Det är nog rätt uppenbart att jag projicerar något av formen "Leave me alone".
Jag vet bara inte riktigt vad jag ska göra åt det.

The leetest herperderper

BraSma
Visningsbild
P 25 Hjälte 3 444 inlägg
1
Svar till TLTGja [Gå till post]:
Kan ju vara så att du har pushat dig själv i en riktning där du egentligen inte riktigt känner dig hemma eller nöjd. Kanske äre det som du projicerar? Kanske är du en mer introvert personlighet som försöker tvinga på sig det extroverta idealet och bränt ut dig en smula?

Från det lilla jag vet om dig verkar det som att lutar åt det mer introverta hållet. Kan det stämma? Kan det vara där en del av problematiken ligger?

Missförstå mig inte, det är såklart användbart att öva upp sin sociala förmåga, men inte på bekostnad på vem du är.

Det kan skava på självkänslan om du försöker iklä dig en roll eller leva upp till förväntningar som inte riktigt är du. Är det något du kan känna igen dig i kanske?
Det är ju något som lätt kan kännas som ständiga misslyckanden att försöka iklä sig en roll som inte riktigt passar. Det funkar lika lite som att försöka kränga på en tröja som inte passar. Och att känna sig misslyckad är ju sällan en källa till inspiration.
Make any sense?

Ingen status

TLTGja
Visningsbild
P 20 Veteran 3 752 inlägg
Trådskapare
0

Svar till BraSma [Gå till post]:
Jo. Men hur får jag då några vänner?

The leetest herperderper

BraSma
Visningsbild
P 25 Hjälte 3 444 inlägg
2

Svar till TLTGja [Gå till post]:
Bara för att man är introvert (om du nu är det) så innebär det ju inte att man inte kan få vänner. Men du kanske hade mått bättre av att vara lite mer ärlig mot dig själv (introvert eller ej) och släppa på de förväntningar och krav du ställer på dig själv (eller som du föreställer dig att andra har på dig). Att slappna av med det rullandes i bollen är svårt.

Största tjänsten du kan göra är förmodligen att släppa på överanalysen och rationaliseringarna. Det sociala livet är inte särskilt rationellt, det är till mestadels känslostyrt och undermedvetet. Att bara lära sig slappna är egentligen det bästa man kan göra.
Bara vara, inte nödvändigtvis göra massa saker - being not doing

gl hf.

Ingen status

TLTGja
Visningsbild
P 20 Veteran 3 752 inlägg
Trådskapare
0

Svar till BraSma [Gå till post]:
Hur kom det sig då att jag inte får några vänner om jag bara är mig själv?
Skulle jag bara vara mig själv så skulle jag knappt tala med någon annan individ.

The leetest herperderper

BraSma
Visningsbild
P 25 Hjälte 3 444 inlägg
1

Svar till TLTGja [Gå till post]:
Jag har aldrig träffat dig, jag vet inte. Och du ger mig inte särskilt mycket för den delen heller.

Men du kan ju fråga dig själv, var den ensamheten självvald? Eller var det kanske osäkerheter som gjorde att din inre extrovert kvävdes? En person har olika lager, olika sidor att ta fram. Det gäller väl att koka ihop en tillvaro och ta fram och utveckla de sidor som man gillar och trivs med. Säker på att du har en väldigt fin social sida, men den kanske inte riktigt hittat rätt plats och förutsättningar att utvecklas på

Jag har t ex också en förbannat asocial sida. Men jag kan också vara väldigt social. Eftersom jag är utpräglat introvert är min asociala sida något som gynnar mig ibland då jag behöver ladda batterierna och gillar att vara för mig själv några timmar om dagen. Sån jag e bara. Men behovet av vänskap, romans och umgänge finns ju där samtidigt (även om man lätt kan snöa in i ensamhet ibland ;P) - då plockar jag fram min sociala sida, som inte kommit lika naturligt för mig som för extroverta kanske. Så jag har också fått genomgå perioder av identitetsförvirring och kastat mig in i många olika sociala miljöer för att utmana, pusha och utveckla den sidan hos mig. Det har gett mig en del erfarenhet - mest om vad jag inte vill syssla med och vem jag inte är. Vilket har varit värdefullt på många sätt och vis. Men kan vara ganska plågsamt och upprivande at the time.

De allra flesta har behov och vill socialisera i olika stor utsträckning. Men ibland kan det vara svårt att hitta sig själv i sociala sammanhang, att hitta sin egen rytm och sätt och våga stå bakom det helhjärtat. Eller så har man rent utav inte funnit rätt människor. Du verkar vilja, men du verkar ha svårt att hitta dig själv i det sociala sammanhanget. Att kanske umgås mer efter dina villkor, förutsättningar och sätt - på ett vis där du känner dig bekväm.

sammanfattningsvis; fortsätt att jobba på att socialisera dig - men glöm inte av dig själv i processen

Det är iaf mina spontana tankar kring det. Hoppas att de kanske prickar nått rätt.

Ingen status

TLTGja
Visningsbild
P 20 Veteran 3 752 inlägg
Trådskapare
0

Svar till BraSma [Gå till post]:
Du prickade in ca 95% rätt.

Jag måste väll lära mig att saker har sin tid.
Men jag vill gärna lära mig det sociala spelet bättre.
Och efter ca 100 försök har jag hittat en person som är tillräckligt tålmodig och förlåtande för att agera min kompis.

Jag tror jag har svårt för att isolera mig i tid, och istället bara blir mer och mer ångestladdad, ända tills jag slänger ut skit runt mig sekunderna innan jag ramlar in i väggen.

Jag vill finna en balans.
Jag vill inte känna avsky för människor som inte delar mina erfarenheter och prioriteringar..

The leetest herperderper

BraSma
Visningsbild
P 25 Hjälte 3 444 inlägg
1

Svar till TLTGja [Gå till post]:
Så bra att jag hittade rätt spår!

Jajo, man kan betrakta det som ett spel, bara man vet när man faktiskt vinner och när man i själva verket inte alls gör det. Att t ex (som vissa gör) se det som en ständig maktbalans som måste hållas i schack är förmodligen inget annat än ett uttryck för djupare besvär och problem med närhet. Det ser jag inte riktigt någon vinst i. Kan möjligtvis mätta kontrollbehov i stunden, men det blir inte någon varaktighet och blir i slutändan rätt ensamt.
Däremot om man spelar för att inte spela alls, att kunna släppa in någon på livet, droppa garden, lita på någon och våga visa sig precis som man är. Thats a victory.

Bra att du hittat en trevlig person! :)

Ja, ensamhet kan ju vara bra om man använder tiden för att ladda upp sig och använder tiden till något produktivt. Om du däremot har en tendens att sjunka ner i en neurotisk och pessimistisk nedåtgående spiral - då får du kanske medvetet försöka styra dig i mer konstruktiv riktning för att distrahera tankarna. Kan handla om en promenad, en hobby - eller möta en kompis. Nått som rensar skallen, som funkar för dig. Lär dig känna igen när du sjunker och bryt mönstret - det är mitt råd.

Ingen status


Forum » Ungdom » Kärlek & Relationer » Ensamhet och socialt tvång.

Ansvariga ordningsvakter: RoadGunner

Användare som läser i den här tråden just nu

1 utloggad

Skriv ett nytt inlägg

Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!

Hjälp

Det här är en hjälpruta

Här får du korta tips och förklaringar om forumet. Välj kapitel i rullningslisten här ovanför.

Rutan uppdateras automagiskt

När du använder funktioner i forumet så visas bra tips här.