Du själv får gärna lägga in en dikt du skrivit här, eller en dikt någon annan skrivit som du tycker om.
Här är dikten i alla fall:
Walking on that longsome road with messed up hair and wet shoes just searching for something new, but all I see is a star glowing through the mist and I can’t seem to reach it.
Walking for what seems like forever into the cloudburied tomorrow, with just a ray of light inside of me, close to my heart. Hope.
But, hey, I’m just a pitiful mortal. I never did anyone no good, but you still can see that glimpse in my eyes, the pathway to my soul.
I keep reaching for something I can’t see, getting further and further away from me with nothing holding me together.
But it’s always to early for giving up.
Den är långt ifrån klar, men som sagt: Behöver lite kritik att jobba på.
Tack på förhud!
Jag visste inte riktigt var jag skulle lägga tråden, så om den ligger fel så kan väl en ordningsvakt flytta på den.
.. and that's the way the cookie crumbles.