Vart går gränsen för ett förhållande inom släkten?
Syskon är ju moraliskt helt fel. Kusin också(eller?) Jag har ingen koll på mina sysslingar så jag skulle lika gärna kunna dejtat en av dom. Likaså med bryllingar/femmänningar.
Dock har nog många koll på sin släkt bättre än dålige jag ^^
vad tycker du? Var går den etiskt rätta gränsen?
Lite diskussionsvärde iallafall! :D
Plötsligt hände det!