Svar till Nallen [
Gå till post]:
"Jag vidhåller ändå att jag är en agnostisk ateist, just för att jag inte hävdar att jag inte innehar epistemologisk säkerhet."Och jag vidhåller ändå, att skalan teism-ateism inte redogör säkerhet i frågan, liksom det inte redogör var man står politiskt eller vad man ätit till frukost.
"Min ateism är främst grundad på avsaknaden av bevis, något som för mig är mycket talande men inte helt tillfredsställande."Men något som enligt mig är en fullkomligt patetisk grund. Då kan man lika gärna motivera sin teism med "det finns inga bevis för ateismen". Det enda det argumentet rimligtvis kan leda till är agnosticism - att bli ateist av det argumentet är irrationellt.
"Tvärsäker ateism tycker jag inte är särskilt intressant, men agnostisk ateism är betydligt vanligare."Tillåt mig upprepa mig: Inom de kretsarna är ingen ateist, utan att ta någon hänsyn till vad du med dina definitioner skulle vilja kalla dem.
"Teismen kan jag personligen inte se som något annat än oförståelig, men det kan knappast vara någon överraskning."Om du bara hade velat framlägga det kunde jag förklara vad som helst för dig. :)
"Om man vill införa samma epistemologiska normsystem i den diskussionen, så ja. Men det är mycket onödigt, då premisserna och de kausala sambanden är helt olika."Nej, faktum är att de i allra högsta grad hänger ihop. Undantaget är i princip att religionen handlar om livet och politiken handlar om samhället (men även här görs instick och undantag). Alltså, hur säker man är på vad man bör följa i samhället är av samma "säkerhetsangivelsevikt" som hur säker man är på vad man ska följa i livet.
Nej, ärligt talat. Kalla dig agnostiker eller ateist eller vad som helst, så länge du kan motivera det utifrån NE och förklara sedan efter att du inte är säker i din tro (och kalla dig inte agnostiker, utan säg "jag är inte säker").
"Deras auktoritet sträcker sig definitivt inte så långt som många verkar anta."Deras auktoritet sträcker sig exakt lika långt som jag antar, nämligen till att som enda officiella språkakademi sammanställa det svenska språket.
"Ateismen mening bestäms inte av den begränsande filosofiska definitionen i ordböckerna, annat än i den strikt semantiska meningen.
( "a" "theos", eller "a","tesim" )"Som du på något sätt antyder kommer ateism från negationen
a och
theos, som betyder Gud - alltså mycket klart
avsaknad av Gud, inte
avsaknad av tro. Tron finns där, och den är riktad mot en avsaknad av Gud, jämför det med agnosticism som är en negation till
gnosis - alltså utan kunskap, där är osäkerheten.
"Men ja, jag håller absolut med! Positionen "ateism" är mycket olik positionen "agnosticism". Man kan inte vara "ateist" och "agnostiker" samtidigt, och om jag hävdat det så tar jag naturligtvis tillbaks det och ursäktar mig."Gott att höra, och ursäkten är godtagen. :)
"Dock så kan ordet agnosticism användas i samband med andra förhållningssätt för att indikera epistemologisk "färg"."Som sagt är detta ingen skala för att ange säkerhet i ställningstagandet, ska du göra det får du återgå till Dawkins.
"Jag känner många. Ingen av dem är särskilt eftertänksam, men det hävdar att de är, och alltid varit, säkra. Jag har en gång varit säker, men det var långt innan jag tog mig av frågan någorlunda seriöst."Du känner nog många som tror sig vara säkra, och du trodde dig säkert också vara det innan du (som du säger) kom på bättre tankar. Men ingen är säker, för ingen har anledning att vara säker.
"Naturligtvis gör dem det, och jag känner till den oerhört långtråkiga diskussionen om västvärldens "egentliga" hälsa. ( Ofta med något New-age betonad stil )
Dock så tycker jag att alla indikatorer som kan ses som någorlunda säkra och användbara, visar att vi är friskare."Jag säger att det är tvärt om - vi blir bara sjukare! Och att den skulle vara New Age-betonad vet jag inte direkt. Säkerligen finns det sådana också, men framför allt är det ju en massiv ideologisk fråga där det ända sedan 68-vågen har funnits ett massivt stöd för att förstatliga läkemedelsindustrin, trots att politikerna inte verkar vilja ta upp det på dagordningen.
"Här tycker jag att du glömmer två viktiga nyanser.
För det första, så krävs det mindre plåga och problem idag för att någon ska kunna kallas sjuk. För krävdes ofta kraftiga och tydliga problem för att tillståndet skulle uppfattas som patologiskt. Idag så räcker ett par förhöjda värden, eller ett par små symptom.
Vad det gäller jakt och jobb, så gissar jag att samma princip är tydlig att se. Jakten var ofta rent livsnödvändig, vilket man knappast säga om de flesta arbetena i det moderna samhället.
Men jag vill åter inskjuta att jag tycker det är besynnerligt att skönmåla forntiden på detta sätt. Det var nämligen en smutsig och svår tillvaro, där svaga inte fick hjälp och där dödligheten av små infektioner var stor."Låt mig först och främst åter betona att jag på intet sätt försöker skönmåla forntidens sjukvård - det finns tusen gånger bättre vård idag. Det jag försöker göra är att svartmåla de riktigt fula delarna av systemet idag.
I Sydostasien finns, såvitt jag förstått, en tradition av att betala läkare så länge man är frisk, vilket verkar vara ett betydligt bättre, naturligare och självklarare sätt än att, som vi, betala när vi blir sjuka.
"Via Internet kan vilken obskyr verksamhet som helst få rejäl uppmärksamhet. I synnerhet om man hittat läkemedel mot de värsta och mest plågsamma medfödda defekterna som existerar!"Nu talar jag inte främst om internetköp (som lär vara väldigt luriga när det gäller läkemedel), utan faktisk turism. Jag vet svenskar (vi, som lever i världens mest utvecklade land och (påstått) skattefinansierad vård) som åker till u-länder för att de tycker sig få så mycket bättre vård där. Det tycker jag är ironiskt. Jag har själv inte testat på det, men jag vet ett flertal som vittnat om att de tycker det är bättre.
"Ja absolut, men jag menar att det finns många städer, främst i U-länder, där naturmedicin är vanligt och erkänt. Dessa utmärker sig dock sällan som hälsosamma populationer."Som sagt är det inget som överraskar mig, men har du statistik att visa så kan jag kommentera den enskilda mätningen?
"För det första så undrar jag vad du menar med naturen. Menar du den icke-manipulerade naturen? För annars så är ju all läkekonst naturläkekonst, då vi inte har något annat än det som jorden har att erbjuda."Visst, man kan ju säga att allt vi gör är "naturligt" eftersom det uppenbarligen sker i vår natur (som vi och allt vi rör oss i ju är en del av), men som du anar åsyftar jag den inte fullt lika modifierade naturen - kanske en växts saft istället för en kemilaboratiorieframställd blandning. Och notera att jag inte är "emot" den senare heller, jag älskar att laborera viss kemi även om jag är lagd mer åt det fysikaliska hållet och har jag huvudvärk tar jag en panodil.
"För det andra, så har du inte framlagt några anledningar för mig att tro på naturmedecinens potential, annat än din personliga övertygelse."Och jag vet inga andra anledningar heller. Det gick ju inte riktigt till så att jag började med "Nu hörru, ska jag bevisa för dig att alla lösningar finns i naturen och att skolmedicinen är ond"...
"( Kul att veta, jag har fått en kort behandling av denna "random snubbe", )"För dig lär han väl iofs inte vara någon random snubbe, men intressant. Hur gick det?
"De processer som föregick alla "naturliga" missfall, var naturligtvis adekvata för att åstadkomma just det. Gud visste om det, och satte igång det."Och om du skulle svara på frågan - vilka andra förutsättningar för världsordningen känner du egentligen till?
"Menar du alltså att gud inte har kontroll över de naturliga processerna? Visste han inte att hans initiala biologiska förutsättningar skulle leda till just dessa defekter hos däggdjur?
Är dessa processer fyllda med fria viljor? När ett missfall infaller, ”vem” har då dödat barnet?"Jag menar att Guds möjligheter inte är intressanta - vi kan ju konstatera att det fanns massor av folk som på ett eller annat sätt kunnat stoppa mordet. Gud har givit världen en fri gång, så visst har Gud givit möjligheten för det att ske, men man kan inte säga att Gud är skyldig till själva skeendet.
"Om gud vill att vi ska vara lyckliga, och inte olyckliga, är allvetande, allsmäktig, och dessutom intresserad av att människan ska ha fri vilja fri vilja och dessutom vill att världen ska innehålla någon form av rättvisa, så tycker jag att han har skapat ett pinsamt och plågsamt misstag."Att vi ska vara lyckliga är jag övertygad om att Gud vill, men det tror jag att precis alla på jorden är också - knappast oavbrutet, men alla upplever en stor mängd lycka i sina liv.
Att vi inte ska vara olyckliga är jag mer osäker på - vi behöver ju olyckan för att definiera lyckan.
Fri vilja har vi, världen är inte rättvis eftersom vi själva främst gör den orättvis. Jag tror inte världen kan eller ens ska vara rättvis (därför är jag tveksam till vänsterslogans om rättvisa, även om jag i princip och i sakfrågorna håller med dem) - vilket förstås kan bero på att det finns olika typer av rättvisa. Jag vill inte ha rättvisa, jag vill att alla ska få ett bra liv.
Utifrån detta tycker jag Gud har lyckats utmärkt.
"Om människan haft en kropp som endast kunde bli sjuk av hennes egna (ofördelaktiga) handlingar, samt av rena ålderssjukdomar.
Människokroppen är definitivt inte optimal på något sätt. Den är komplex och avancerad, men långt ifrån optimal. Detta är ett av "kraven"."Det är ju väldigt svårt att säga hur den optimala kroppen skulle vara, eftersom vi inte vet hur det hade varit.
"Om du menar att han endast ger möjligheten (vilket också är obegripligt om han faktiskt inte vill att det ska ske) så är jag rädd vi inte använder samma premisser."Det finns en skillnad mellan att vilja att någon ska kunna ske och att vilja att något ska ske.
"När vi talar om defekter och sjukdomar, som icke orsakats av fria viljors medvetna val, "vem" eller vad är då "skyldigt"? Är det så att naturen har en egen fria vilja, som man kan tillskriva skuld? Eller är det så att dessa mutationer skapas slumpmässigt, vilket innebär att gud inte kunde kontrollera deras uppkomst? Eller är människans blotta vistelse i denna biologiska miljö nog för att kalla henne skyldig?"Om du personlig skuld alltid är nödvändig att tillskriva... Men ja, naturens fria gång är ju utan vidare skyldig - sen kan man ju då tycka att den inte hade behövt en sådan och att det därför är Guds fel eftersom Gud gav den en fri gång utan att det var nödvändigt. Det enda jag kan ifrågasätta då är hur vi vet att det är onödigt - vet vi bättre än Gud vad som är nödvändigt och onödigt här i världen?
"Jag är inte till fullo kapabel, men jag är definitivt den som sitter på mest och bäst information i frågan."Jag är inte helt säker på det heller. Jag var för några år sedan med om en personlig relationskris (oj vad allvarligt det låter... Men det var ett väldigt specifikt men inte helt unikt fall av ett invecklat förhållande till en vän med problem). Detta kände jag då som ett enormt bekymmer för mig och det förmörkade hela mitt liv under månader. Med tiden gick det upp för mig att de flesta går igenom liknande problem och att det var en ganska naturlig erfarenhet. Subjektiviteten skrek tidigare i frånvaron av referensramar - i det läget hade andra säkert kunnat berätta mer om mitt läge än jag.
Jag vill dock inte döma ut dig som inkapabel att avgöra i ditt fall; jag kan gå med på att ingen annan människa är bättre än du på att avgöra frågan om ditt liv. När du däremot konkurrerar med allvetande makter måste jag erkänna att jag blir mer tveksam, till din nackdel.
"Mina minnen, främst de som jag kan erinra mig direkt men också de jag konserverat i mitt idoga dagboksskrivande, är ganska instruktiva.
Hur kan vara övertygad om att du vet hur balansen i mitt känsloliv ser ut, och hur går du själv till väga för att "mäta"?"Jag betvivlar inte att de är instruktiva på ditt plan, men de är knappast en detaljerad ritning att måla upp hela ditt liv ifrån, eller hur?
Jag mäter inte alls, eller åtminstone försöker jag låta bli, just på grund av att det aldrig skulle kunna gå att göra en rättvis sådan mätning. Detta är min rena tro och därför inget jag kan backa upp med bevis eller vetenskapliga argument.
"Ett liv som släcks efter någon vecka av intensiv och oförklarlig smärta kan alltså beskrivas med ordet "strålande"?"Kanske. Åtminstone kan varken du eller jag säga oss veta annorlunda.
"Detsamma gäller alltså de som aldrig för chansen att tala, kramas, se, höra, tillgodogöra sig mat på egen hand osv?"Detsamma gäller dem.
"Problemet är att jag inte känner att du faktiskt talar till det problem jag ställt upp."Det har jag inte upplevt, kanske har jag missförstått din frågeställning hela vägen då. Det ber jag om ursäkt för.
"Den som föds med hemska deformeringar och störningar, samt de som föds för att sedan dö av sina kroppars dysfunktion, vad för chanser ha de?"Frågan är alltså, vilka chanser har de när Gud skapade världen? Och jag skulle säga att de hade samma chanser som du och jag.
"Om det är så, att precis när ägget befruktas, så har "själen" tillskänkts strålande möjligheter, samt att alla oundvikliga och eventuellt farliga biologiska omständigheter är konsekvenser av en plan eller ett handlande som inte är guds?"Kanske. Svarar jag med säkerhet så bluffar jag, men min övertygelse är att från Guds skapelse har vi alla stora möjligheter.
"Så denna vecka är att betrakta som strålande för barnet?"Utifrån det, absolut! Sen är jag inte säker på att denna vecka är det enda barnet har.
"Jag tror mig inte alls veta allting, snarare tvärtom. Dock så kan jag endast använda det som jag vet för att framlägga rationella argument. Att hänvisa till den eventuella gudens antagna kunskap och godhet kan jag inte godta som retorisk strategi."Det är ingen retorisk strategi. :)
"Jag håller inte med. Jag kan framlägga massor av scenarier och möjliga världar som gud enkelt kunde ha skapat, där våra kroppar inte innehöll defekter som vi inte kan undvika, där ondska endast fanns som en konsekvens av fritt val av fria viljor, och där alla människor föddes med goda och likartade förutsättningar."Kan du verkligen föreställa dig en sådan värld? Och då menar jag inte bara tänka dig den utifrån denna värld - utan kan du fullt ut förstå alla konsekvenserna av en sådan värld?
"Du och jag är inte inkapabla. Gud kan skapa alla möjliga världar som du och jag kan tänka oss. Den värld han har skapat är INTE optimal på något sätt, om man tar hänsyn till den moraliska och biologiska aspekten. Dessutom har han tillskänkt världen initiala förutsättningar som både gett möjlighet till oerhörd ondska och oundvikligt lidande.
Att säga att vi inte har rätt eller inte kan ifrågasätta och teoretisera kring detta tycker jag är onödig och föga övertygande."Visst har vi rätt att teoretisera och ifrågasätta (såsom flera av Bibelns framstående gestalter har skrikit och brottats med Gud), men att tro sig veta mer än en allsmäktig Gud är föga genomtänkt.
"Jag är övertygad om att du skulle, (om du var allsmäktig) kunna skapa en betydligt bättre värld än den vi befinner oss i nu, och jag är lika övertygad om att du, efter hårt arbete naturligtvis, skulle kunna framlägga förslag som skulle förbättra världen och göra den mer rättvis."You think too much of me... :P
Jag är också övertygad om att både du, jag och Gud skulle kunna göra världen betydligt mer rättvis - om det nu är ett mål i sig. Att jag skulle kunna göra världen bättre än Gud har gjort den är däremot inte sant.
"Du får gärna förklara hur det är religiöst. Om du tycker jag är irrationell så kan jag i alla fall förstå din kritik."Jo, jag menar att det är religiöst på så vis att du låter din (godtyckliga) uppfattning av saker och ting styra i första hand. Ska jag vara ärlig tror jag du är lite mer vetenskapligt lagd än så - om du såg en rosa, flygande elefant skulle du nog åtminstone i de flesta lägen ifrågasätta din syn. Men som du säger är det vår uppfattning vi i grund och botten måste bygga vår världsbild på.
"Den konsekvens jag talar om är de mönster och den förståelse som vi helt enkelt måste postulera, oavsett om vi är teister, ateister eller agnostiker. Hur vet du att något av det jag skriver faktiskt är semiotiska enheter? Hur vet du att du inte drömmer? Hur kan du bevisa att du och jag är samma person?"Precis det menar jag också! Vi utgår ifrån godtyckligheter just för att det passar vår bild av världen - utan vetenskapliga bevis för att det skulle vara sant på något sätt.
"Oavsett världssyn så måste vi alla sätta tilltro till våra sinnen i någon utsträckning. Ingen kan framlägga "axiom" i det här fallet. Men naturligtvis följer jag postulat och axiom. Förut de generella matematiska axiomen, så försöker jag hålla min inom rationalitetens ramar och undvika argumentationsfel, framlägga godtagbara premisser samt använda definitioner och premisser som stämmer så bra överens som möjligt med den faktabas vi kan utgå ifrån."Nemen titta! Det var detta jag ville höra. Det här tycker jag låter som en utmärkt grund, en välgenomtänkt (men fortfarande ovetenskaplig, av naturliga skäl) bas att stå på.
"Hur är då detta relevant för vår diskussion om människovärdet?"Jo, det är relevant på så vis att där du sätter rationalitet och att undvika argumentationsfel lägger jag för min del också till människovärdet. Du får inte se mig som fiende till de andra nu, utan bara att människovärdet för mig är en så basal förutsättning att vi måste förutsätta den.
"I den frågan så anser jag att hävdandet "alla är lika mycket värda" eller "alla har samma intrisikala värde" blev svår att sammanföra med de fakta som vi har som vår sociala interaktion, samt att den definitionen blev svår att använda på ett konsekvent och rationellt sätt.
Därför så menar jag att vi borde använda en mer dynamisk och användbar definition av värde, som är i linje med "rationell" argumentation, som i sig bygger på en rad olika axiom. ( Som du säkert känner till och läst om. )"Att axiom bygger på varandra och att deras samklang tolkas som ett gott argument för dem är jag absolut medveten om - men du får inte gå händelserna i förväg och förutsätta andra axiom när du ska tillskriva ett nytt (för då är det inte längre något axiom). Alla axiom är på sätt och vis lika basala.
Jag är väldigt nyfiken på den dynamiska värdegrund du förespråkar istället, som dessutom ska passa bättre in i de andra satta axiom vi har att förhålla oss till.