Ditt exempel var kanske inte det bästa då ni inte ens var i ett direkt utsatt läge.
Du kan väl inte själv påstå att din situation kan jämföras med de som inte kan köpa kläder på 2 år eller skippa maten sista dagen i månaden?
Och som sagt, alla föds inte med ett erbjudande i handen och alla kan inte ta sig ur en ekonomisk ohållbar situation. Att säga att det är lathet är rent av idiotiskt.
Ganska stor del av dagens "fattigdom" (Nje, jag gillar inte uttrycket för de med dålig inkomst, föredrar utsatta) beror inte på lyxkonsumtion utan just livsnödvändigheter.
Däremot finns det extremt många sidor i debatten och frågar du en femåring så kanske han säger att han finner det jobbigt att han inte får samma leksaker som alla andra. Frågar du hans mamma så säger hon att det är jobbigt att inte ha mat till alla dagar.
Så att tjata om att folk gnäller över att de inte kan köpa de dyraste prylarna, när det inte är det som diskussionen handlar om, förstår jag inte.
Eller?