Hans ord hittar ni här:
http://bit.ly/v2Gymz
(VARNING för en ganska osmaklig bild på ett frostskadat, töjt öra med vävnadsdöd)
Men hur som helst - Vintern är här! Eller hösten.. eller aehfan, det börjar bli rätt kallt oavsett!
"Det är inte så kallt än, fan, mes!"
Nej, men lyssna ändå. Ju större öron man töjer, desto sämre blodtillförsel, och desto sämre värms örsnibbarna upp. Blåser det blir det ännu kallare, och tunnlar och/eller metallsmycken gör inte saken bättre. Temperaturer ring nollan kan skapa rediga problem om man är ute länge - då tänker man inte heller lika mycket på att det är kallt.
"mest förrädiskt är det när det blåser och bara är ett par minusgrader ute; symtomen kommer smygande och är inte alltid så uppenbara, risken är störst om man ute under lång tid med relativt låg kyla, det är inte alltid att man ens känner av något obehag då kylan långsamt bedövar"
Att täcka över öronen är kanoners här, och även att klä sig ordentligt över t. ex. bröstkorgen, så att mer blod kan nå de mindre kärlen (i fingrar och örsnibbar, till exempel.
I korthet: Använd mössa, klä dig ordentligt, undvik tunnlar och metallsmycken. Gör det även om det bara är lite kallt.
"För sent!"
Jag är ingen sjuksköterska, så jag kan inte verifiera, men om du har fått kraftigt nedkylda eller köldskadade öron finns det tips och råd:
Gnugga inte.
Iskristaller kan ha bildats i örat, och dessa är vassa. Tänk dig att du tar en näve krossat glas och rullar mellan handflatorna - Inte så bra.
Om örat blivit nedkylt eller köldskadat:
"man tar [...] ganska kallt vatten och sänker ner området i det, motstå frestelsen att börja klia när känseln börjar komma tillbaks, vänta iallafall en timme med örat nedsänkt innan man börjar känna efter att det mjuknat, om nedkylningen skett snabbt ska man istället värma upp det snabbare; tumregeln för köldskador är snabb nedkylning-snabb uppvärmning, långsam nedkylning-långsam uppvärmning."
Ta hand om er, läs hans bloggpost för utförligare tips och ta hand om öronen när vintern kommer!
HEH, TIME FOR A BIT OF A ROUGH AND TUMBLE