1. Religion är i mina ögon ren fantasi och faktum är att det är mänsklig uppfinning. Total avsaknad av bevis, logik och sunt förnuft, och därför enligt mig helt inkompatibel med en modern vetenskaplig världsbild.
2. Enligt mig är religion ett instrument för ondska. Ett kraftfullt verktyg för att kontrollera människor och hålla människor separerade ifrån varandra, samt separerade från verkligheten. Genom att trycka in sin egen moral och sina egna värderingar i människor och sedan påstå att det är Guds lag så försöker man få kontroll på människor och få vissa saker som man själv inte gillar kan man sedan påstå är synd eller omoraliskt. Man strävar efter att få folk att känna sig orena ifall dom inte tillhör den specifika religionen som man själv råkar predika. Religion försöker manipulera och få folk att intala sig själva att det är något fel på dom, och något fel på den mänskliga naturen, och att enda lösningen är att ansluta sig till JUST MIN religion. Man försöker också få människor att få för sig att tro på något som det inte finns några bevis för är något positivt. Och så förstås den absolut oförlåtliga indoktrineringen och hjärntvätt av barn med hat och fördomar.
Den största anledningen till att jag inte tror på absurditeter såsom gudar, änglar, demoner, tomtar eller balrogar har väl att göra med att det finns inga som helst bevis för deras existens, och har heller aldrig funnits några.
Gud i mina ögon är en övernaturlig personlighet påhittad av människan för att förklara sådant man för x antal år sen ej kunde förklara, pga bristande kunskap. Sedan gav man Gud en mänsklig personlighet. En svartsjuk man som styr sitt folk med en järnhand. En rasistisk och
homofobisk tyrann som uppmuntrar till folkmord. Faktum är att det gamla testamentets Gud har så många liv på sitt samvete att han skulle få Hitler att se ut som Ghandi. Det samma gäller Jehova och Allah, vilket egentligen är samma gud.
Fast sen är det väl klart att det finns lite fredligare religioner utanför den Abrahamiska triangeln av sinnessjukdom. Men jag tycker att leva sitt liv baserat gamla skrifter och historier som inte har någon som helst sannolikhet över huvud taget är i vilket fall som helst något negativt. Vare sig det är en "fredlig" religion, eller en helt galen dödskult. Såsom Islam.
Längtar till den dagen då människan samlade intelligens slutligen övervinner detta mentala fängelse för hjärnan. Religion fungerar endast som ett filter, ett virus, som filtrerar bort allt som inte passar in på din lilla fantasifulla bild av verkligheten.
Jag vet att religion också bidrar med positiva saker. "Det ger folk hopp och optimism för framtiden. Det binder samman folk och skapar en gemenskap. Det ger trygghet och mening för människor. Samt att det finns människor som gör många goda handlingar pga av sin religion. T.ex. ger mat åt hemlösa."
Det ger folk hopp och optimism för framtiden = Hopp och optimism är väl självklart något positivt. Däremot tycker jag att det är sorgligt att det krävs massa sagor och rentav absurda historier för att kunna ge det åt vissa människor. Universums gåtor och enorma komplexitet är mycket mer fantastiskt än vad någon religiös bok någonsin kommer kunna erbjuda.
Det binder samman folk och skapar en gemenskap = Visst kan en religion binda samman människor, men enbart inom den särskilda religionen. T.ex. människor i USA som lämnar kristendomen och "kommer ut ur garderoben" så att säga och erkänner att dom är ateister blir ofta utfrysta och får därför inte ta del av den underbara kristna gemenskapen. Faktum är att religion skadar mer än hjälper när det gäller att binda samman människor. Distinktioner såsom ras, klass, religion, nationalitet etc bara ökar isolationen av olika grupper av människor. Så länge dessa filter existerar kommer vi aldrig kunna se varandra som lika, och det kommer därför alltid att finnas fördomar och konflikter.
Samt att det finns människor som gör många goda handlingar pga av sin religion = Vilket förstås ger rum åt den intressanta frågan; "Är det religion som gör oss goda? Är det religion som gör att vi gör goda handlingar?" Svaret är nej.
Kristna får inte sin moral från kristendomen. Dom människor som adopterar sin moral och alla sina värderingar från sin religion enbart är vad vi kallar en fanatiker. Om du verkligen fick din moral från Bibeln hade du även tyckt att stena ihjäl otrogna kvinnor är helt okej. Eller att stena ihjäl olydiga ungdomar etc.
Moral som jag var inne på är något som ständigt förändras. Det som för oss idag är självklart var inte alls lika självklart för 100 år sen. Våran moral skiftar, för det mesta åt det bättre hållet.
Om du sedan letar igenom din heliga bok kan du säkert hitta verser som passar in på dagens moral, men då får du självklart ignorera andra verser som INTE passar in på dagens moral. Med andra ord du väljer ut själv vilka verser i din heliga bok som är moraliskt lämpliga och bra värderingar att ha i livet. Du väljer ut dom baserat på det du egentligen redan vet är moraliskt rätt. Med andra ord har du redan samma moral sen innan, men du kan lura dig själv om du vill att det är genom din heliga bok du har fått värderingen i fråga.
Varifrån vi alla får våran moral från är dock en svår fråga. Jag tror inte det finns något simpelt svar. Jag tror det är ett samspel av filosofi, lagar, kunskap, empati, sympati etc, och det är något som ständigt skiftar. Jag tror också att det till viss del finns en biologisk faktor.
För du menar väl ändå inte på allvar att om Bibeln inte hade sagt "Du skall icke döda" så hade du tyckt det var helt okej att döda andra människor?
Förutom fanatikern finns det ett annat sätt man kan va moralisk pga sin religion. Detta är att man är rädd för Gud, rädd för att bryta Guds lagar, vilket får en att lyda sin heliga bok.
Är man moralisk om det ända som hindrar än från att döda, stjäla, våldta etc är att man är rädd för Gud? Det där är inte moral över huvud taget.
Du måste konstruera ytterligare pyloner
