hejhej
jag vet inte hur jag ska förklara det men jag kör på. jag och en kille som heter andreas var tillsammans när vi var 6 år, och det var inget allvarligt eller seriöst men vi var ihop. första gången jag sov över hos honom var när vi var 6 på väg att bli 7 och vi var ganska pinsamma då. när hans mamma var ute och rökte på balkongen pussades vi flera gr. dagen efter skrev jag på ett papper 'har jag chans på dig?' och han visste inte vad jag menade så jag förklarade vad jag menade och han sa ja. sen gick jag hem. 4 år senare var jag fortfarande kär i honom men han hade börjat med krigsgrejer och våldsamma lekar som vikings-krig o sånt... men det gillade inte jag så vi brukade leka med playmobile när jag var hemma hos honom. nu är jag 12 snart och har flyttat men jag gillar honom fortfarande. jag har en kille (tror jag) som heter Arno. han har ADHD tyvärr. jag gjorde ett bra första intryck när vi träffades 1:sta gången, för han frågade om jag ville vara ihop ganska snabbt och jag sa ja men jag visste inte att han kunde vara en sån plåga! han gjorde ett ganska bra intryck på dagen men när det började bli kväll var han jättejobbig!!! han tog min twilightbok som jag höll på att läsa och sprang ut och 'hotade' att riva sönder den... så jag sprang till mamma och sa att han nästan rev sönder den. han sa förlåt och jag förlät honom. men det hände flera saker under kvällen som jag blev arg på och till slut gjorde jag slut för att jag blev så trött på honom. nu har det gått nåra månader till och han är fortfarande irriterande men vi blev ihop igen och gjorde slut, blev ihop igen och gjorde slut, om och om igen. nu är det slut tror jag och jag gillar honom inte änns! jag har ingen lust att vara ihop med honom mer för att han beter sig dumt åt. men en eftermiddag pussade han mig på munnen! rakt på munnen! jag blev arg på honom och gick. men det konstiga var att jag inte tänkte på att han pussade mig utan på andreas. jag vet inte men jag tror att jag saknar honom och jag har inga vänner i klassen direkt så jag har ingen att prata med.
tror ni att jag är kär eller bara är enormt fattig av vänner?
HJÄLP!!!
Ellie svarar:
Tror du är kär i kärleken man brukar ibland bli det som ung. Man vill så gärna hitta någon att man hoppas så mycket på att bli kär till att man nästan tvingar sig till det. För efter att ha varit med någon ett tag som du verkar ha varit med Arno blir man ovan vid att vara själv och blir då kär i själva kärleken men inte i personen.
Tror du gör bäst i att göra slut en gång för alla och kanske prata med Andreas om hur du känner för honom istället.
