Jag har varit tillsammans med men pojkvän i drygt ett och ett halvt år. Problemet är att jag tror mina känslor börjar svalna. Mina känslor känns komplicerade och helt fucked up.
Jag känner att jag vill vara singel. Jag vill inte vara bunden och vill vara hejdlöst fri och kunna dreggla över killar utan att få dåligt samvete. Men samtidigt så är inte det hela säkert, känns som om jag kommer sakna honom jättemycket ibland och ibland inte. Han är världens goaste kille och jättesnäll, det känns som om jag inte kommer hitta någon som kommer behandla mig bättre.
Om jag gör slut, känns det som om jag kommer döda honom, för jag betyder ganska mycket för honom. Varje dag säger han att han inte vet vad han skulle göra utan mig och att jag är helt underbar och den enda han kan tänka sig att leva med.
Det är nästan så att jag önskar att han är otrogen mot mig så jag bara kan dumpa honom för den sakens skull, för då är det inte mitt fel att det är slut och jag behöver inte ångra någonting. Och mina föräldrar (särskilt min morsa) inte kommer bli besvikna på MIG (hon älskar honom).
Hur fan ska jag göra, när jag inte ens är säker på mina känslor?
Borttagen svarar:
Jag tycker det verkar som du har ett sug efter något du inte kan få och som att du vill utforska och leka av dig. Det är inget fel med det, snarare fullt naturligt.
Ta en paus i ert förhållande med reglerna att ni får träffa andra och leka av er och se. Efter en viss tid (tex 1-2 månader) så får ni se om ni fortfarande vill vara ett par eller om ni vill gå vidare.
Måste varna dig dock att det kan bli så att du vill tillbaka men han hittar någon annan och att pausen du föreslagit därmed ställer till det för dig i slutändan. Men samtidigt kan det vara en god erfarenhet om man känner att man inte vill avsluta allt där och då utan vill testa sig fram.
Om du känner att suget är så stort och om du känner att du vågar tycker jag du ska prata med honom om hur du känner och föreslå en paus. Annars kan ni ju försöka reda ut det genom samtal mellan er själva. Det viktigaste är att du rannsakar ditt inre och att ni kommunicerar med varandra. Bestäm dig för vad du vill och tala ut helt enkelt.
Det är orättvist mot er båda att vara kvar i förhållandet om det är för din mammas och för hans skull och för att du inte vet om du kan träffa någon som honom. Din osäkerhet tyder mer på att du vill leva ut lite mer än på att du vill vara bunden.
Som till alla andra så säger jag att min gästbok står öppen för dig för vidare diskussioner. Lycka till
Mvh
Knowhow
