2009-10-26 22:00
Nu kommer jag lynchas och hatas av otroligt många människor, men det är smällar jag får lov att ta. Jag har tänkt skriva här, så att jag får dela med mig av min syn på saken med risk av att.. ptja, jag vet inte riktigt.
Vi har pratat i över två år nu, och intresset har tyvärr börjat falna. Jag kan inte hjälpa det och har försökt i någon månad att få det att fungera men jag är nog hemsk. För det går inte. Jag klarar inte av att prata, jag känner att vi inte har något gemensamt längre och sådant.
Oliver, du har totalt missförstått mig. När jag skrev att du kanske var i behov av psykologisk hjälp, var det efter att du pratat om självmord.
Jag föreslog att han skulle prata med någon och länkade till en tråd här om självmordstankar och hur man tar sig ut ur ett sådant tankesätt.
Jag kan helt enkelt inte vara samma person som jag var från början, och för det har jag bett om förlåtelse för flera gånger, men jag förväntar mig inte att du ska förlåta mig. Jag är hemsk, jag vet men jag kan inte leva en livslögn.
Förlåt igen. Jag hoppas du någon gång kan förstå att trots överanvändningen av "Det är inte du, det är jag" är det sant i detta fall.
Du förtjänar bättre än mig, säger jag bara.
Har ni läst detta, får ni lov att hata mig. Jag ber om ursäkt för min existens.
Allt kanske i själva verket är väldigt allvarligt.
