Svar till Outcast [
Gå till post]:
Jag kommer må bra av det, ja.
Jag tar inte heller mitt scenario som något unikt, direkt.
Hon är min bästa vän, hon har sagt att jag är hennes, där drar jag linjen. Hon får vara med vilka hon vill, hångla, ligga med, eller vad hon vill göra, med vilken kille som helst.
Ja, jag vet vad jag håller på med, faktiskt. Jag är väldigt naiv, samt gör många korkade saker, trotts att jag inte är dum, tvärtom.
Jag vet inte hur många som stöter på det bara sådär, antagligen många, jag försöker ändå bara hålla henne som vän? Spelar det någon roll hur många som varit med om liknande? Ja, och jag vill gärna hjälpa dom personerna som sitter i det här läget.
Jag försöker inte komma för nära henne, jag är inte helt bingbong bara för att känslor förvirrar mig lite. Jag får inga hopp, hon har redan sagt att hon inte är kär i mig, i en skämt-diskution.
Sen, det låter som du säger; "Det är bara gå vidare." Det är inte BARA att gå vidare. Inte för mig, inte än. Alla säger fan så...när en kompis lämnar en ska man bara; "Happ. Okej, glömt bort personen. Go nästa!". När man är kär i någon man inte borde egentligen, ska man bara "Happ. Orka bry sig, nu har jag släppt det."
Det är inte bara släppa. Känslor sitter i. Länge, dessutom. När folk lämnar än, när man blir dumpad osv. ...Jag har själv ingen erfarenhet av varken dumpa flickvän/pojkvän eller lämna en vän, aldrig gjort det, så jag kan inte riktigt sätta mig in i den andres/andras läge.