Hej! Jag är en tjej som går andra året på gymnasiet.
Ända sen högstadiet har jag fått höra kommentarer som "du är lite tillbakadragen du", "våga ta mer plats" och så vidare. Att få höra det gång på gång har verkligen etsat sig fast och inte hjälpt mig på något sätt.
Jag tycker många sociala situationer är väldigt jobbiga, till exempel när jag är i stora grupper av människor så sitter jag mest tyst och tänker på saker jag skulle kunna säga, men det står helt stilla och slutar med att jag bara iakttar alla andra som klarar det sociala så lätt och börjar må sämre.
Det har verkligen blivit värre på senare tiden, om jag får veta att jag ska hålla föredrag inför klassen kommer ångesten direkt när vi fått uppgiften och de dagar då mina vänner ur klassen inte är i skolan kan det hända att jag låser in mig på toan för att jag inte vågar gå till de andra i klassen. Jag kan också se någon bekant ur parallellklassen till exempel och då snabbt svänga in på toaletten som en impuls med bultande hjärta.
Är det nån som varit med om nåt liknande som har tips?
Jag vet att KBT är ett sätt att behandla det och skulle egentligen vilja testa det, men jag skäms för det här så mycket att jag inte ens vet om jag vågar berätta det för mina föräldrar! Tror från deras perspektiv att de ser det som att jag bara är introvert och gillar att vara hemma, medan jag i själva verket mer och mer undviker sociala sammanhang.
Jag VILL verkligen kunna umgås med nya människor och få nya vänner men detta sätter stopp för det. Jag vill inte missa den här tiden av livet då allt händer, jag vill våga åka på fester, träffa vänner och killar utan att känna denna ångest!!!!
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
