Care face, ellerhur?
mm.
Men jag har ingen annanstans att skriva det eller få ut den än i en usel tråd under Himmel och jord på hamsterpaj.
Vad ska jag göra? Jag trivs inte i mitt egna hem, och har inte gjort det på flera år. Min mamma hatar mig och min lillasyster också.
I morse var jag sömnig och såg fel på klockan, trodde den va halv åtta när jag skulle upp halv sju. Jag tänkte ojdå! och rusade ut.
Jag kollade på mamma och och syrran, dom sov? Konstigt, dom brukar ju gå upp samtidigt som mig, så jag gick in till mammas rum och sa: Ska inte ni upp?
Jag tänkte: Åhh, då kanske hon blir lite glad på mig för en gångs skull och jag iallfall får lite närhet.
Men nej. Jag hade väckt henne fast hon inte skulle upp.
Hon blev rasande på mig och skällde ut mig hela min morgon, och bestraffade mig med att jag inte fick ta hem nå mer kompisar. Jag har förklarat för henne vad som hände, men hon bryr sig inte, jag väckte henne.
Och nu känns det bara som om det vore lika bra om jag la mig ner och dog, ingen skulle sakna mig iallfall.
Jag vill inte ha den känslan varje kväll, varje gång jag kommit hem från skolan och varje gång jag vaknar.
Vad kan jag göra? Varför håller hon på såhär? Varför?
Min pappa är en alkoholist som sitter i Norsborg, och super. Han är den enda jag har och jag får aldrig träffa honom.
sgdgs
