Svar till ErikAnkan [
Gå till post]:
En tredjedel (1/3)
av européerna vet att solen snurrar kring vår stationära Moder Jord: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/var-fjarde-amerikan-vet-inte-att-jorden-snurrar-kring-solen/Okej?Fortfarande har du inte gett oss ett endaste vetenskapligt bevis för att vi skulle hålla på och flänga omkring runt solen - när tänkte du lägga fram bevis?
Du gör ju bara bort dig när du påstår saker, som du sen inte klarar av att backa upp - pinsamt !Du får inte begå det fatala misstaget att begränsa Newtons gravitationslagar till att bara gälla och verka inom vårt planetsystem, för universum är ju inte ett slutet isolerat system. Eftersom universum är ett öppet system, så måste man ta med i beräkningen alla stjärnor och himlakroppar, all annan massa, som finns i vårt himlavalv.
Eftersom allting tyder på att det är jorden som är himlavalvets stationära mass- och gravitationscentrum, så är det solen som graviterar mot jorden, inte tvärtom.
Faktum är att jorden drar i solen med exakt samma kraft som solen drar i jorden. Solen upplever alltså exakt lika stor centripetalkraft (centripetalkraften är i det här fallet gravitationen) som jorden.
Solen och jorden roterar kring samma punkt, den kosmiska rotationsaxeln, den eteriska världspelaren/världsberget Meru som penetrerar Moder Jord. På grund av att jorden är himlavalvets stationära gravitationscentrum, så går denna punkt genom jordens poler och utgör den kosmiska rotationsaxeln.
PUNKT 7 - SOLENS SPIRALKRETSANDE RUNT JORDEN - TVÅ SEPARATA RÖRELSER: https://www.flashback.org/sp39915223Solen spiralkretsar runt jorden och har två samtidiga motsatta rörelser.
Den ena rörelsen är den dygnsbaserade (som ger dygnstiderna, dag och natt) medursrörelsen i västlig riktning, tillsammans med alla andra himlakroppar, i stjärnhimlens dagliga rotation runt jorden, 1 varv/dygn.
Den andra rörelsen är den årsbaserade oberoende egenrörelsen (
som ger årstiderna, sommar och vinter) moturs längs den lutande ekliptikan i östlig riktning (1/365 av stjärnhimlens rotationhastighet, dvs 29,78 km/s, 107 218 km/h) i dess årliga omloppsbana runt jorden, i den 23,44° nord-sydligt lutande ekliptikan, till och från norra och södra vändkretsen, 1 varv/år:
http://staticearth.net/seasons.html https://sites.google.com/site/earthdeception/suns-orbit http://srimadbhagavatam.com/5/21/8-9/enHär åskådliggörs detta solens spiralkretsande: http://christophercrockett.com/wp-content/uploads/2012/03/f0202-equinox.jpgMan kan jämföra det hela med en krukmakare som drejar med sin drejskiva, som går åt ett håll. Sedan så finns det en myra på drejskivan som med sin egenrörelse knatar åt det andra hållet. Myran har alltså två separata rörelser, den ena med drejskivan åt ett håll, den andra med sin egna rörelse åt det andra hållet:
http://www.youtube.com/watch?v=0yzH2n7MLM8 (16-16.30 min)
Solen följer med i stjärnhimlens dagliga västliga medursvarv (den horisontella cirkelrörelsen), ett solvarv runt jorden per dygn, medan solen i sitt årliga östliga solvarv (längs den 23,44° lutande ekliptikan) vandrar i sin oberoende egenrörelse knappt 1 grad per dygn längsmed ekliptikan runt jorden. Solen vandrar alltså i en egen motursrörelse norrut eller söderut deklinationsmässigt, mellan de båda vändkretsarna som utgör solens vinter- och sommarsolstånd, och korsar himmelsekvatorn vid de båda dagjämningspunkterna, då dag och natt är lika långa över hela jorden.
Anledningen till varför solåret är 365,25 dygn samtidigt som stjärnorna roterat 366,25 varv, beror på att det tar solen 365,25 dygn (dagliga solvarv runt jorden) att kretsa ett helt varv längs ekliptikan runt jorden (årligt solvarv runt jorden), men eftersom det årliga varvet går i östlig riktning, till skillnad mot det dagliga varvet som (tillsammans med stjärnorna) går i västlig riktning, så hinner stjärnorna rotera 366,25 varv runt jorden, mot solens 365,25 varv.
Intressant i sammanhanget är att ordet solvarv i det svenska språket har två betydelser, samma som beskrivits ovan. Ena betydelsen baseras på solens årliga varv runt jorden, dvs ett år. Andra betydelsen baseras på solens dagliga varv runt jorden, dvs ett dygn.
Ordet solcykel däremot syftar på en tidrymd av 28 år (28 solvarv), efter vilken veckodagsserien upprepar sig, så att ett visst datum infaller på samma följd av veckodagar.
Att stjärndygnet (sideriskt dygn) är fyra minuter kortare (23h 56m 4s) än soldygnet, beror på solens samtidiga egenrörelse längs ekliptikan (zodiaken på himlavalvet, solens bana runt jorden) motsatt stjärnhimlens rotationsriktning. Detta innebär att för varje varv som stjärnhimlen roterar runt jorden, så sackar solen 0,00273 varv, vilket innebär att det går 366,2564 stjärnrotationer på ett motsatt solvarv runt ekliptikan, vilket alltså är anledningen till att det sideriska solåret är 365,2564 dygn.
Det tropiska solåret (relativt dagjämningspunkterna) är något kortare, 365,2422 dygn, där man inte tar hänsyn till de extra 0,0142 dygn, som är resultatet av att även djurkretsen har en oberoende östlig egenrörelse.
Alltså, för varje årligt varv som solen kretsat moturs längs ekliptikan runt jorden, så har stjärnhimlen roterat 366,25 varv medurs runt jorden, varför längden på året är 365,25 soldygn och kallas för ett solår. Antalet soldygn är alltså en mindre än antalet stjärnrotationer, på grund av att solens motsatta egenrörelse runt jorden resulterar i en extra rotation av stjärnhimlen runt jorden.
Hos oss på norra halvklotet är det sommar när solen är uppe vid norra vändkretsen och vinter när solen är nere vid södra vändkretsen. Solens motsatta egenrörelse motsatt den roterande stjärnhimlen/eterrymden (det kosmiska svänghjulet), kan jämföras med en myra som på en drejskiva rör sig motsatt skivans rotationsriktning.
Med tanke på att solens egenrörelse faktiskt går moturs, så är begreppen medsols och motsols lustigt nog helt bakvända. Intressant i sammanhanget är att de flesta bantävlingar inom idrottens värld följer solens egen banrörelse, dvs moturs. Som exempel kan anges löparbanor i friidrott, speedwaybanor, skridskobanor och velodromer för bancykel. I andligt hänseende så är det dock gynnsammare att röra sig medurs.
OKEJ ?Vad har din Bibeln med de heliga indiska Veda-skrifterna att göra ? Hare Krishna Hare Krishna, Krishna Krishna Hare Hare, Hare Rama Hare Rama, Rama Rama Hare Hare - Stay high forever!
