Personligen behöver jag vin eller whiskey i en större mängd för att bli riktigt elak så jag tog en mindre sådan mängd och började tänka efter.
Alla dessa emo och depressionstrådar, dessa frågor om livets mening, att känna att man inte hör livet till.
Ligger det faktiskt något i vad dessa små ungdomar skriver när de målar fan svart på väggen genom att skära upp sina vrister i sin mörkaste förtvivlan?
Om vi tänker efter, varför lever vi? För att föröka oss?
Snälla du, ska du förespråka att vi är intelligenta, kan tala, räkna och ha sex för skojs skull kan man väl ändå sätta sig över något sådant?
Lever vi för att se saker, uppleva saker och ting? Happ, då går jag ut på baksidan av huset och inspekterar komposthögen. Förmodligen ser den likadan ut som en grekisk komposthög, och klättrar jag upp för ett berg i svenska fjällen skiljer det sig nog inte så mycket ifrån ett berg i de amerikanska bergskedjorna.
Så det kan väl inte vara att resa jorden runt som är meningen med livet?
Socialisera då? Träffa folk, prata om saker som händer och liknande. Tänk efter, hur ofta upprepar man sig egentligen med sina vänner?
"Men hon och jag bara festar och han och jag spelar spel medans jag är bästis med andra". Jaha? Så man pratar inte med alla lite om samma skvaller och man tar förr eller senare inte upp samma ämne: sex eller litteratur eller tv-serier, filmer, familj, gemensamma vänner, politik osv?
Faktum är att vi människor alltid upprepar oss, det är bara intressant att säga samma sak om och om igen tydligen. Originalitet är rätt sällsynt om man begrundar saken.
Men för att nu summera: jaha, har deprimerade små ungdomar en poäng? Varför leva om vi ständigt upprepar oss och tror sex, socialt liv och upplevelser är höjdpunkten av rekreation och existens?
Har de ett berättigande då de överväger självmord då kommit fram till sådana här slutsatser?
Ja, jag vet att jag strök hela den religiösa biten, främst då den också är en upprepning, eller i bästa fall i den här diskussionen, också ett berättigande för djup melankoli. Iallafall om man bortser ifrån de religioner som påbjuder droger som gör en glad så att man glömmer bort sådana här funderingar.
Inget gör mig så smickrad som att bli kallad för syndare.