Hej!
Jag är en kille på 17 år och jag är bög.
Min fråga är hur skall jag våga fråga andar killar om de först
är bögar och sedan fråga om vi två kan gå ut någon gång?
Sen senare fråga honom om vi kan bli ihop. Snälla hjälp mig!
Hejsan!
Nu är jag visserligen inte homosexuell, men jag kan inte tänka mig att det skulle vara speciellt mycket besvärligare än om man är hetrosexuell. Det handlar bara om att ta mod till sig!
Det är visserligen sant att en del killar kan ta illa vid sig om en sådan fråga, men de är det inget att bry sig om. Frågar man inget får man inget veta. Sedan kan man ju alltid testa att hålla lite i handen, eller krama lite extra länge eller något liknande för att se om det verkar grönt. Ibland får man napp och ibland inte, men det kan vara bra att veta att de allra flesta nog ser det som ganska så smickrande att folk visar intresse för dem... Och om de sedan skulle ta det negativt så är det faktiskt inte ditt problem.
Lycka till!
MvH /RoadGunner
Halloj, sexexperter!
Jag och min kille hade sex förra veckan och det var första gången jag hade sex.
Anyway, jag började få ont o sa självklart till att de gjorde ont så vi bytte ställning och i början kändes det skönt, men efter ett tag så började jag få ont så jag sa till.
Då blev han sur på mig för att (tror jag) jag fick ont flera gånger så han reste sig upp och slog mig (örfil) och jag frågade varför han gjorde så, så han sa: Du är bara så sexig! Och la sig på mig igen!
Han började jucka och kyssa mig vart o vartannat så till slut blev jag sur och frågade om han cheetade på mig så han gav mig en örfil igen.
Då gick jag. Jag tog på mig mina kläder och gick därifrån.
Så nu har han försökt ringa mig o sms:a mig men jag bara raderar dem...
Han har hållit på med det en vecka nu så jag har inte vågat lämna mitt hem.
Igår kom han hem till mig o sa förlåt så vi hade sex en än gång men den här gången avbröts det inte av mig utan att morsan kom in i mitt rum helt oförberett så vi slutade direkt.
Nu har jag inte velat prata med henne under 2 dagar...
hur ska jag förklara vad som har hänt och ska jag dumpa min pojkvän???
Snälla svara!
Hej du!
Alla är vi olika och drar olika gränser för vad vi tycker är acceptabelt i ett förhållande.
Därav är det viktigt med kommunikation, ärlighet och respekt.
Som det verkar på dig uppskattar du inte att han örfilade dig när ni hade sex och om det är något du inte tolererar är det viktigt att du säger det, att du förklarar för honom att han inte får göra så.
Det är väldigt viktigt att han accepterar att du får ont, eller inte tycker att något är skönt.
Ingen ska behöva ta skit från en partner och det är viktigt att du står upp för dig själv och säger ifrån!
Om du vill ha förhållandet med din kille där, borde ni verkligen prata om det här.
Personligen tycker jag att det är väldigt, väldigt dålig stil av en kille att slå en tjej i sängen för att hon tycker det gör ont.
Vilket jag tycker är helt fel och oacceptabelt! Ingen ska behöva bli behandlad så!
Tycker du att det är svårt eller jobbigt kan det vara skönt att prata med någon, en bra kompis, en förälder eller en kurator (Kuratorer finns oftast på både skolor och ungdomsmottagingar, annars kan man enkelt ringa till BRIS)
Angående din mamma där, förstår jag att det kan vara väldigt pinsamt.
Men jag kan lova, att de flesta mammor inte kommer nämna någonting om det om inte du gör det.
Så lättast är att bara låta det vara och gå vidare.
Om du ska dumpa din pojkvän är det bara du som kan avgöra, du måste helt enkelt göra vad du själv tycker känns bäst och lita på din magkänsla.
Fundera över vad du tycker är okej eller inte i ett förhållande och stå fast vid det.
Låt aldrig någon trycka ner dig!
You go girl!
Det känns som att ingen kille tycker om mig.
Känner mig bara äcklad.
Som att dom bara inte vill finnas i min nära eller skäms för att vara med mig eller ens prata med mig.
Varför är det så?
Jag tror det där är en vanlig känsla bland unga. När jag var 13 trodde jag aldrig att jag ens skulle bli kysst, någonsin. Jag skulle dö i min ensamhet med katter och för mycket böcker. Men så blev det inte har pussat på många pojkar i mina dar så jag tror det är du som kanske känner dig lite nere.
Sen är det så att om man känner sig äcklig och ful så speglar man ut det och då backar folk. Det ligger mycket i "if you don't have it, act like it". För jag lovar dig om du kollar dig själv noga i spegeln så kommer du allt se en söt tjej där.
HEJ!
JAG ÄR 14 O JAG GILLAR EN KILLE SOM ÄR 20, ÄR HAN FÖR GAMMAL FÖR MEJ FÖR HAN GILLAR MEJ OXÅ???
SNABBT SVAR TACK
Hej!
Åldern är en känslig fråga när de handlar om kärlek i yngre år.
Personligen, tycker jag att sex år är väldigt mycket i din ålder, man tänker väldigt olika och har olika prioriteringar.
Dessutom finns alltid risken där att bli utnyttjad när det handlar om en så stor åldersskillnad i de här åldrarna.
Men är det här en person du verklig tycker om och som du känner dig väldigt säker med, så är det klart att det inte finns några gränser.
Tänk på att du bara är 14 och att du inte är byxmyndig förrän du är 15.
Följ ditt hjärta och låt ingen säga åt dig vad du borde göra.
Lycka till!
Hej!
Jag ska på en fest nästa fredag och jag är en som inte dricker men min tjej är en, men jag ska komma till frågan
Vi far kanske och sova till hennes sommar stuga ensamma, skall ja utnyttja tillfället att ha sex med henne? Jag behöver svaret före söndagen
Tack för svaret!
Hej!
Jag tycker du ska ställa dig själv frågan, vill du ha sex med henne om hon har druckit eller vill du att hon ska vara nykter?
Vill du planera det?
Annars kan du ju bara ta det som det kommer och vart kvällen leder er.
Det är bara du som vet vad du vill och jag kan tyvärr inte bestämma det åt dig.
Följ ditt hjärta och ha det så roligt i helgen!
Kram
Hej, jag är en kille som är 13 år.
Jag lärde känna min gamla flickvän via hamsterpaj.
Hon var 15. Vi bytte ut nummer faktiskt väldigt snabbt.
Saken var bara att hon bodde i göteborg och jag i stockholm.
Ett problem. Men vi hade tur, hon kom till stockholm för att besöka sin bror. Jag var med henne 2 hela dagar.
De underbaraste dagarna i mitt liv. Men våra föräldrar var från början emot ett förhållande med en person som man aldrig har träffat. Vi blev ju ihop innan hon komm...
Min fråga är ju , är det normalt bland ungdommar att bli ihop med personer man inte har träffat, eller att bara lära känna via nätet?
Varför är det så ifall?
Men vuxna brukar säga att det är för farligt och sådant, men jag tycker de gör det farligare än vad det är.
Tack för svar (: .
// Kille som hade en underbar tjej
Jag tror såhär (och jag har träffat en del partners via nätet och haft distansförhållanden) föräldrar är erfarna och fattar hur jobbigt det kommer bli, samt är mer medvetna om riskerna med att träffa folk via nätet än vad du är. När man är ung förstår man inte konsekvenser på samma sätt som en vuxen visst det gick bra denna gång men hänger du en del på internet så vet nog till och med du att det finns en del wackos där ute.
Sen är du bara 13 år, vem vill släppa iväg en 13 åring till en person man knappt känner vars föräldrar man inte pratat med?
Det är väldigt vanligt idag och det går nog i många fall bra men det är alltid bra att hålla sitt sunda förnuft uppe och träffa folk vid allmänna platser låta ens föräldrar pratas vid innan med mera.
Hur ska jag göra för att träffa folk som gillar mig för den jag är? Så fort jag flummar eller blir förbannad över nåt drar alla. :S Men jag är en väldigt flum person som gillar att bli arg på konstiga grejer och om personen verkligen gillar mig borde den förstå det? Och ibland har jag vart jävligt deprimerad men jag har bara fått svälja det och gå vidare. Så min fråga är; hur får man folk att gilla en och hur träffar man trevliga människor och vart? :)
Man kan tyvärr inte skylla på, för jag är sån hela tiden. Om du blir arg över konstiga saker som andra inte blir arga över eller förstår så kanske du ska börja anpassa dig. Vänner kommer inte alltid förstå dig därför måste man alltid mötas halvvägs och vara beredd på att utvecklas.
Trevligt folk träffar man lite varstans, kanske inom en studiecirkel, fotbollsklubben, skolredaktionen, röda korset ungdoms sektion med mera.
Hej!
Jag är en tjej/kille som är 15 år. Jag ska ta det från början, hoppas ni läser det för behöver verkligen hjälp. Jag började spela Blipville när jag var ungefär 13 år gammal. Körde som allt normalt folk, i spelet var jag en kille. Men i verkligheten var jag en tjej. Jag började komma in i spelet som om det vore verkligeheten. Jag träffade en tjej där, vi blev "tillsammans" i spelet. Sen det var mycket drama mellan oss. Men liksom, jag hade känslor för henne. Började gilla henne liksom, för jag tänkte hela tiden att jag var en kille. Så jag började gilla tjejen mer och mer. Vi började snacka på MSN, efter ett tag. Vi snackade mer och mer, och tills slut märkte även jag, att jag hade känslor för den här tjejen. För på insidan är jag en kille och på utsidan var jag en tjej. Så sjukt enligt mig själv. Men tiden gick och gick, jag blev 14 år och har inte träffat tjejen än. Har alltid undvik och sagt att jag inte kan. Fantiserar och drömmer mig bort, och tänker på oss två hela tiden. Men jag kommer aldrig kunna träffa henne, det är som jag tänker på jämt. Men jag gillar verkligen henne. Det gick ett år till, och för någon månad sen frågade hon mig om vi kunde träffas i sommar. Jag hade inget annat val än att verka glad och sa "Ja". Allt det här gör mig gaaaaaaaalen! Jag är en kille på insidan och en tjej på utsidan. Jag vill så gärna va en kille. För att kunna va med henne, och allt. Hon, hon är så speciell. Hon är inte som alla andra, hon förstår mig och jag henne. Vad ska jag ta mig till? Snälla HJÄLP.
Om du verkligen gillar henne så borde du väl vilja att att hon ska gilla den för den du är eller hur? Inte för att du ska hoppas för mycket (för jag tror hon kommer känna sig lurad) men kanske bryr hon sig inte eller så blir ni väldigt bra vänner?
Sen är det vanliga med att träffa folk via nätet, de är aldrig exakt som man tror att de ska vara och man bör vara väldigt försiktigt. Träffa henne gärna med en kompis och på en öppen plats och umgås sedan i början på öppen plats gå inte direkt hem till någon.
Jag och min kille har vatt tillsammans i snart 1 år. men vi hittar aldrig på ngt. jag tycker de börjar bli tråkit. men han bryr sig ju knappt. så min fråga är: hur ska jag göra slut ?
Man sätter sig ner och förklarar att det inte känns bra längre och det vore en bra ide om ni gick separata vägar. Viktiga är att inte börja blanda in enstaka händelser utan fokusera på hur det känns nu. Är man inte längre kär så är man inte.
hejhej
jag vet inte hur jag ska förklara det men jag kör på. jag och en kille som heter andreas var tillsammans när vi var 6 år, och det var inget allvarligt eller seriöst men vi var ihop. första gången jag sov över hos honom var när vi var 6 på väg att bli 7 och vi var ganska pinsamma då. när hans mamma var ute och rökte på balkongen pussades vi flera gr. dagen efter skrev jag på ett papper 'har jag chans på dig?' och han visste inte vad jag menade så jag förklarade vad jag menade och han sa ja. sen gick jag hem. 4 år senare var jag fortfarande kär i honom men han hade börjat med krigsgrejer och våldsamma lekar som vikings-krig o sånt... men det gillade inte jag så vi brukade leka med playmobile när jag var hemma hos honom. nu är jag 12 snart och har flyttat men jag gillar honom fortfarande. jag har en kille (tror jag) som heter Arno. han har ADHD tyvärr. jag gjorde ett bra första intryck när vi träffades 1:sta gången, för han frågade om jag ville vara ihop ganska snabbt och jag sa ja men jag visste inte att han kunde vara en sån plåga! han gjorde ett ganska bra intryck på dagen men när det började bli kväll var han jättejobbig!!! han tog min twilightbok som jag höll på att läsa och sprang ut och 'hotade' att riva sönder den... så jag sprang till mamma och sa att han nästan rev sönder den. han sa förlåt och jag förlät honom. men det hände flera saker under kvällen som jag blev arg på och till slut gjorde jag slut för att jag blev så trött på honom. nu har det gått nåra månader till och han är fortfarande irriterande men vi blev ihop igen och gjorde slut, blev ihop igen och gjorde slut, om och om igen. nu är det slut tror jag och jag gillar honom inte änns! jag har ingen lust att vara ihop med honom mer för att han beter sig dumt åt. men en eftermiddag pussade han mig på munnen! rakt på munnen! jag blev arg på honom och gick. men det konstiga var att jag inte tänkte på att han pussade mig utan på andreas. jag vet inte men jag tror att jag saknar honom och jag har inga vänner i klassen direkt så jag har ingen att prata med.
tror ni att jag är kär eller bara är enormt fattig av vänner?
HJÄLP!!!
Tror du är kär i kärleken man brukar ibland bli det som ung. Man vill så gärna hitta någon att man hoppas så mycket på att bli kär till att man nästan tvingar sig till det. För efter att ha varit med någon ett tag som du verkar ha varit med Arno blir man ovan vid att vara själv och blir då kär i själva kärleken men inte i personen.
Tror du gör bäst i att göra slut en gång för alla och kanske prata med Andreas om hur du känner för honom istället.
har ett litet problem. håller på och smsar med en kille, sexsms. vi håller på och pratar om att jag ska komma hem till honom. ibland är han jättedryg, en gång smsade jag och sa att jag hade ett sugmärke på bröstet... då blev han typ tjurig (enligt mig verkade de som de iallafall) sen när jag sa att de va jag själv som hade gjort de i en tävling så blev han han sitt roliga ja igen. vad är de han vill med de hela egentligen?
Han verkar svartsjuk. Fråga honom och försök ha en så öppen kommunikation som möjligt.
Hej ! Min pojkvän pratar inte med mig längre. Han har totalt börjat ignorera mig och vårt förhållande känns inte mera så som i början. Han säger han är blyg, men han pratar bara med mina vänner och han pratar inte med mig heller på FB. Jag fick reda på att han och min bästa skolkompis har gjort nåt bakom ryggen på mig. Jag kan inte göra slut med honom för vi har ingen communikation, så vad skall jag göra? Jag pratar med honom, om allt möjlig men han bara stirrar på mig som om jag skulle vara någon psykopat eller något :S
Klart du kan göra slut med honom. Om ni inte har någon kommunikation så är det en klar indikation på att ert förhållande kanske inte håller. Säg till honom hur du känner och att du vill ha något annat ur ett förhållande. Fråga också öppet både honom och din vän direkt om det har hänt något så märker du förhoppningsvis vilka du kan lita på i framtiden.
Man ska inte slösa för mycket tid på folk som sårar en, det finns mycket andra finare människor där ute.
Hej!
Jag är 14 år, snart 15 och har en tjej som är 16 år men frågan är att hon säger ibland saker som jag inte hör och då ber jag henne säga det på nytt men hon vill inte. Hur skall jag få henne och säga det igen? Hon brukar vara likadan när det gäller nån fråga som jag frågar, inget exempel.
Hej!
Det låter lite konstigt. Men hon kanske tar illa upp att du inte är fullt fokuserad på henne och därmed inte hör vad hon säger hela tiden. Eller så känner hon sig lite dum när hon säger något roligt som du kanske inte hör och vill därför inte upprepa det för att det inte är lika roligt andra gången.
Har du frågat henne varför hon inte vill upprepa sig själv? Det är ju faktiskt bara hon som kan veta exakt varför hon gör som hon gör.
Testa att be henne snällt att repetera vad hon sa. Be om ursäkt för att du inte hörde och påpeka att alla ord som kommer ur hennes vackra mun är viktiga för dig. Eller muta henne med godis och pussar.
Lycka till!
hej jag är en kille på 20 år och har har problem i mitt förhållande.
Det är så här att jag och min flickvän har varit tillsammans i ca 1,5 år nu och vi har bråkat ganska mycket mest då vi har festat. För ungefär en vecka sedan så började hon prata om att vi kanske måste gå skilda vägar tillslut, sen nån dag efter det skrev hon åt mig att hon inte vet vad hon vill längre och att det kanske var slut nu och jag fick inte komma till henne som jag planerade att göra, kanske för att hon var ledsen eller nåt annat. Men dagen efter så hade jag fått ett sms att jag får komma om jag ville,jag frågade varför hon ändrade sig, hon sa då att hon fick panikångest och att hon saknade mig hemskt mycket och visste inte vad hon skulle ta sig till. Hon gjorde i princip slut vad jag fattade dagen före. For ju dit då och det verkade bra, jag far hem nån dag efter och då när vi skriver igen så beskriver hon hur hon känner ungefär, att det är inte säkert att det håller och ena dagen bryr hon sig inte alls om mig och andra dagen så saknar hon mig och vill vara med mig och mitt i allt kan hon inte lämna mig för att inte såra mig och må dåligt själv. Och jag har sagt att jag ska göra allt jag kan för att få det att hålla och funka men jag ska inte försöka för hårt säger hon för jag ska inte känna mig 100 procent säker. Tror ni att hon kanske vill att jag ska jobba lite för att få det att fungera och kanske att det inte ska verka för lätt för mig att få hon att tycka det är bra ?
Jag älskar hon så fruktansvärt mycket och jag mår dåligt över det här nu och jag vet inte vad jag ska ta mig till om det tar slut mellan oss, hon älskar mig fortfarande.
Hoppas jag beskrev det så ni förstod att det handlade om bråk och att det inte är något svammel som är över på en dag.
Snälla ni hjälp mig att förstå :( mycket tacksam för ett bra svar.
/Erik
Hej Erik!
Det här låter som en extremt jobbig situation för er båda. Din flickvän verkar väldigt velig och osäker över er relation och självklart sårar det dig.
Din flickvän måste bli säker på vad hon vill annars kommer ni bara fortsätta att må dåligt, båda två.
Det här kanske låter drastiskt, men jag tycker att du ska göra slut. Förklara för henne att du älskar henne men att ni nog måste spendera lite tid på olika håll för att fundera över hur ni vill ha det.
Det låter nämligen som att det är hon som dikterar villkoren lite väl mycket i ert förhållande just nu och hon kanske skulle få ett litet "wake up call" av att du går in och fattar ett beslut.
Förhoppningvis inser hon vad hon faktiskt har och allt löser sig. Om inte - så har du gjort det enda rätta genom att göra slut.
Och om så skulle vara fallet, kom ihåg: livet går alltid vidare, hur svårt det än känns.
Och då har du ju faktiskt chansen att hitta någon som som är 100 % säker på att hon verkligen vill ha dig.
Hej :)
Jag är en tjej med något på hjärtat som tynger mig...
Det är så att jag ständigt har en gnaggande känsla i bakhuvudet om att min kille någon gång i framtiden skulle kunna hitta en annan och lämna mig!
Jag vet inte varför jag känner så, det finns inte några konkreta bevis och jag vet att han älskar mig enormt mycket och är ärlig mot mig. Han är mitt livs kärlek och vi älskar varandra så mycket.
Vi har ett distansförhållande som har hållit på i 8 månader och innan dess var vi riktigt goda vänner. Innan jag går ur gymnasiet har han planerat att jobba i Tyskland det sista året men jag är skiträdd att han kommer hitta någon där även om vi har pratat om det och han lovar mig dyrt och heligt att något sådant aldrig skulle förekomma!
Jag har även smärre kontrollbehov då jag måste få veta allt vad han tänker och vad han gör dessutom kan jag bli väldigt avundsjuk om han pratar med någon annan tjej, vi har diskuterat detta och han förstår mig och har sagt att han inte finner min svartsjuka jobbig då det tyder på att jag tycker om honom.
Men varför har jag dessa känslor och beteer mig på de här sättet? jag förstår mig inte alls på mig själv... Skulle vara enormt tacksam för hjälp!
Om man har ett distansförhållande så blir allt sånt här mycket jobbigare och det finns inget recept på hur man ska kunna lösa det. För ja ingen kommer ju kunna lova att din pojkvän inte kommer hitta någon annan eller att du hittar någon annan för den delen heller, det är risken man tar i ett sådant förhållande. Känslorna är helt naturliga och kanske blir de bättre av att du får ventilera med någon som en kompis, mamma eller någon du känner dig trygg med.
För även om din pojkvän tycker det är lugnt nu så är svartsjuka aldrig roligt och det kan bli ett problem när han flyttar och då kan det vara bra att man känslomässigt förberett sig.
Jag och min pojkvan har varit tillsammans i over ett halvar,vi ar valdigt tighta och oppna med allting och vi har ett bra sexliv. Han ar 24 ar och valdigt saker och oppen i sin sexualitet. Han vill ocksa garna ha analsex med mig, vilket han pratar om ofta och garna, och jag har gatt med pa att prova.
Det enda han inte ar oppen med ar hans porr. Vi snackar ofta om det, men jag far aldrig se eller veta vad han kollar pa. Han sager att det ar nagot som man haller separat fran sin flickvan. Jag rakade av en slump kolla i papperskorgen pa hans dator, och dar fanns hans porr. Bukkake, blond whore humiliation, anal rape, oral vomit m.m. var titlarna pa hans filmer. Vad betyder detta?! Jag kanner mig lite obekvam med att han gillar att kolla pa detta och att han tander pa det. Mina fragor ar: Haller alla killar sin porr avskilt fran flickvannen? Vad betyder det att han bara kollar pa den har typen av porr? (bokstavligen dar kvinnor lider). Tack for svar pa udda fragor.
Vad man tänder på i fantasier behöver verkligen inte ha något att göra med vad man vill göra i verkligheten. Att du nu känner dig obekväm är nog precis anledningen till varför han inte ville inkludera dig i detta.
Fantasier är något väldigt privat och känsligt vilket gör att många håller det, som du säger, avskilt från sin pojk- eller flickvän. Av rädsla för att bli sedda på fel sätt eller kanske att bli skrattade åt.
Jag tycker inte du ska göra det här till någon stor grej. Hans porrtittande har ingenting med ert sexliv att göra, även om det kan kännas så.
Man behöver inte dela allt. Det är möjligt att han kanske kommer vilja dela detta med dig i framtiden, men tills dess: Låt honom ha sin porr ifred.
hej jag har en kille som är 11 och jag är 14 är det en normal ålderskillnad eller jag undrar för att några av mina kompisar säger att det är för mycket men det tror inte jag tacksam för snabbt svar mvh en fundersam 14 åring
Hej!
När man är ung så räcker det med något år hit eller det för att åldersskillnaden ska upplevas som stor. Men när du är 25 och han är 21 kommer det inte verka lika mycket. Om du verkligen gillar den här killen ska du strunta i vad dina vänner säger om er ålder.
Så svaret på frågan är ja, jag skulle kalla det en normal åldersskillnad även om det låter som större skillnad pga. er låga ålder.
hejsan
det är så här att min kille vill att jag o han ska prova doggystile men jag har redan provat det med en annan kille o det var inte skönt! jag har sagt det till han men han sa: men jag är annorlunda. så gjorde han det med mig igår o han hade fel. Det var inte alls skönt! jag sa det till han o han sa: fan asså, du bara tror det!! jag hade det jätteskönt! (det var efter sexet) Så idag ska vi prova analsex o jag hoppas att det går över.
men problemet är att han har inte pratat med mig i dag alls o jag är rädd att han e sur på mig.
kan jag göra något speciellt för att muntra upp han?
tacksam för svar //: Ella
Sex är något som båda ska vilja ha. Och det gäller allt. Vill du inte göra en sak får din pojkvän respektera det.
"Du bara tror att det inte var skönt", vad är det för sak att säga? Är det inte skönt så är det inte skönt, det är svårt att "inbilla" sig en sådan sak!
Vad är det för pojkvän som struntar i att du inte tycker om något bara för att han själv gillar det? Otroligt själviskt.
Sen menar jag inte att man ska vara rädd för att prova nya saker, absolut inte. Det är mycket man gillar som man inte vet om förrän man har testat det. Men HAR man testat och kommit fram till att man inte gillar det så får ens partner helt enkelt acceptera det.
Jag hoppas verkligen att du inte går med på att prova analsex nu bara för hans skull eller för att du känner någon sorts "skuld" för detta. Om du ska prova det ska du göra det för att du faktiskt vill.
Han har verkligen ingen rätt att vara sur på dig för detta. Låt inte honom sätta reglerna för ert sexliv. Ni är två i detta, glöm inte det.
Hej.
Jag har ett problem. Det är så att min pojkvän vill jämt ha analsex med mig. Själv tycker jag det är obehagligt och läskigt och mår dåligt av det, då jag dessutom gått med på det några gånger innan"endast för att vara snäll". Tyvärr blir han väldigt sur om han inte får som han vill och säger i stil med "kan du inte göra det för min skull". De gör så att jag får dåligt samvete och tänker att det är mig det är fel på. Har pratat med mina vänner och de säger att det är han som är en idiot. Vad ska jag ta mig till? supertacksam för svar / citronen
Jag kan säga på en gång att du absolut inte ska göra något som du upplever som obehagligt och läskigt!
Försök prata med din pojkvän och få honom att förstå att du känner såhär. Vill han verkligen göra någonting med dig som du inte tycker är skönt? Som du mår dåligt av? Vad är det för sorts kärlek?
Att "ställa upp" på sex är något jag personligen är extremt mycket emot - sex ska vara någonting båda njuter av.
Han har absolut inte rätt att bli sur för att du inte vill ha analsex.
Prata med din pojkvän och försök få honom att förstå. Annars klarar du dig faktiskt bättre utan honom.
Ibland går man för långt i att försöka göra sin partner tillfreds. Så man glömmer bort sig själv. Det är inte bra alls.
Det finns så många killar som aldrig skulle drömma om att försöka tvinga dig till något du inte vill.
Varför hänga fast vid en som gör det?
hej sex och blandat jag har en kille som bara sitter vid datorn och spelar och kollar på videos och jag har sakt till han att jag tycker att det är iriterande men han slutar inte och jag vet inte vad jag ska göra snälla hjälp mig
mvh en orolig 14 åring
Hej!
Jag förstår att det är väldigt tråkigt att din pojkvän är tråkig mot dig. Försök att föreslå annat ni kan göra. Det är ju sommar, ta med honom ut! Tala om för honom på skarpen att du vill umgås och inte bara sitta brevid när han spelar. Fråga om ni inte kan se på film och hångla eller något. Du kan också försöka involvera dig själv mer i det han gör på datorn - spela något spel tillsammans!
Lycka till!
Puss och kram,
Tirah
Jag går första året på gymnasiet, jag har pojkvän sedan 3 år tillbaka. Jag älskar verkligen honom och skulle aldrig kunna vara otrogen eller såra honom. Han är det bästa i mitt liv.
Men när jag började på gymnasiet fick jag syn på en annan kille, ett år äldre, en annan linje och knappt några gemensamma vänner. Han var så fin. Han var speciell och det tycker jag fortfarande. Jag skulle bara vilja lära känna honom, men jag är blyg och vågar knappt säga hej.
Tanken på mig med han är spännande, men ingenting jag skulle kunna gå vidare med i det verkliga livet. Men jag kan tänka på honom ibland när jag ska sova. Det känns fel med tanke på min pojkvän men ändå rätt.
Det är trots allt bara tankar, men jag vill bli av med dom. Vad ska jag göra för att sluta tänka på honom?
Det känns som att jag misslyckades med beskrivningen på hur det är, men det blir inte bättre än såhär.
Du är alltså 16 år och har haft pojkvän sedan du var 13 år. Det är en väldigt lång tid i en så ung människas liv. Det är inte ett dugg konstigt att du börjar se efter andra – hur dina känslor för din pojkvän än ser ut.
Det är ren och skär nyfikenhet.
Oavsett om du har pojkvän eller inte är det aldrig fel att lära känna nya människor. Ta mod till dig och skapa någon sorts kontakt nästa gång. Det är antagligen enda sättet att få den här killen ur dina tankar – att lära känna honom.
Antingen så visar han sig vara en person du inte alls klickar med – och då är den saken ur världen.
Visar det sig däremot att han är jättetrevlig så får du ta det därifrån. Men just nu känner du inte ens killen och har mest en hang-up.
Så mitt råd är att lära känna killen. Det är mycket möjligt att magin kring honom försvinner så fort du gjort det.
Lycka till!
hej..
jag undrar hur normalt det kan vara för mig att få konstiga tankar, bli arg typ på min flickvän när hon säger typ att hon blivit slickad innan, sugit av andra killar och typ runkat av dom oså blabla, jag har haft sex själv med henne o allt dedär, och jag själv har ju gjort andra saker på andra tjejer innan också.. Men endå när hon säger att hon typ blivit slickad innan, sugit av nån så typ exploderar det i mitt huve, sen ligger dom tankarna och bara ekar i huvet lixom?
Mvh:19 år kille.
Hej!
Det du upplever kallas svartsjuka och är helt normalt. Alla människor upplever det på olika sätt, vissa bryr sig inte alls. Jag är precis likadan och blir skitarg och upprörd när jag tänker på att min pojkvän legat med andra tjejer innan mig. Det finns inte mycket man kan göra åt saken heller. Du får försöka fokusera på att den enda din flickvän vill bli slickad av nu är ju dig! Sitt förflutna kan man inte ändra på.
Lycka till!
Puss och kram,
Tirah
Hej, jag är en 16årig tjej som tror att jag är kär. Saken är bara den att han bor ca 10 mil ifrån mig och är 4 år äldre. Tror du att det skulle fungera? Jag vet heller inte riktigt hur hans känslor är och han är ganska blyg... Hur ska jag göra för att försöka "lätta" på hans blyghet så han vågar prata med mig om saker?
Hej tjejen!
Distansförhållanden är inte lätt. Speciellt när man är ung och kanske inte har pengar eller tid att åka och hälsa på varandra hela tiden. Åldersskillnaden tror jag inte är något problem om han verkligen gillar dig.
För att få honom att lätta pås in blyghet skulle jag föreslå att du bara pratar mer med honom. Berätta saker om dig själv så kanske han känner sig bättre till mods med att berätta saker om sig.
Lycka till!
Tirah
Jag var hemma hos min kompis, hennes pojkvän var också där. När min kompis skulle gå ner på toa så kom hennes kille och taffsade på mig, tyckte det var obehagligt. Jag har ju själv en pojkvän. Sen kom min kompis upp och såg att han gjorde så på mig hon blev jätte sur för hon tror att det var jag som taffsade på honom. nästa dag berättade min kompis det för min pojkvän och typ hela skolan så jag har inte någon vän längre och alla kallar mig saker... jag vet inte vad jag ska göra är så himla ledsen.
Finns inte så mycket mer att göra än att berätta sanningen. Kanske kommer de tro dig kanske inte men det kanske är ett bra mått på hur bra vänner ni egentligen var.
Man förstår ju att du blir ledsen om de kallar dig för saker du inte gjort. För om de andra på skolan trakasserar dig genom att kalla dig saker så får du ta upp det med en lärare, kurator eller vuxen på skolan då det mobbning och något skolan måste ta tag i.
Jag är nog mest bara lite nyfiken på detta men...
Jag är en 19årig tjej och har en pojkvän jag verkligen älskar mer än något annat. Och jag har aldrig känt såhär förut för någon annan, både han och jag känner att nu, NU är det faktiskt äkta!
MEN... Jag får behagliga och sköna rysningar av att tänka på, kalla det "otrohet". Jag tycker om att prata snusk med mina killkompisar, eller ja, två av dom. Jag känner ingen kärlekskärlek till dom, utan bara det där lilla "åh. jag gör något omoraliskt i ett förhållande!"
Jag har gjort det två gånger när min pojkvän och jag varit i samma rum på sms, när han suttit vid dator.
Ena killen råkar vara mitt ex och den andra bara en riktigt snygg en.
Är jag en hemsk flickvän? :/
För jag får ärligt inga skuldkänslor direkt...
Jag vill mest bara veta för att göra ro med mig själv.
Är jag verkligen så hemsk jag känner mig?
Vore jättetacksam för svar!
MVH: Förvirrad.
Hej tjejen!
Nu ska jag tala av egna erfarenheter här. När jag var in din ålder så var jag precis likadan. Jag vet inte varför, men jag var tvungen att få bekräftelse på flera håll. Jag älskade min dåvarande pojkvän massor, men ändå "höll jag på" med killar på sidan om. Det jag vill komma fram till är att det du gör är mycket vanligt, även om det kanske inte är schysst beteende.
Många behöver ha flera bollar i luften, söka lite extra spänning. Och det betyder inte att man inte älskar sin pojkvän utan kanske mer att man är krävande som människa.
Jag skulle vilja tipsa om att du går och träffar en kurator eller psykolog, för det gjorde jag och det har hjälpt mig mycket att bryta mina gamla "förhållande"-vanor.
Det här kanske inte var svar på din fråga men hoppas jag har hjälp lite varjefall. Lycka till med allt!
Puss och kram,
Tirah
Hejsan. Det är såhär sedan några måader tillbaka började jag träffa en kille som bor rätt nära mig och vi har "känt" varandra sedan vi va små. Hur som så började vi träffas o vi kom fram till att bli "kk" vi va båda väldigt tydliga med att ingen av oss hade några känslor för den andra, allt va jätte roligt tills jag började fatt att jag hade blivit kär i honom.. Efter mitt senaste förhållande har jag intalat mig själv till att inte få känslor för någon på ett bra tag för att inte såra någon annan eller mig själv. Men man kan ju inte styra sina känslor. Allt är så skit. vi sa båda från början att det inte va någonting annat än sex och nu är jag kär i honom, vad ska jag göra? Känner mig såå dum:-( jag är 94a och han är 93a
Hej!
Du ska absolut inte känna dig dum för att du blev kär i din KK, det är ett VÄLDIGT vanligt problem. Och det går inte att lova sig själv att inte bli kär i någon, som du själv skrev så är det omöjligt att styra sina känslor på det sättet. Blir man kär så blir man!
Som jag ser det har du tre alternativ.
1. Medelsvår lösning = Berätta för din KK hur du känner och hoppas att han har kommit fram till samma känslor som du.
2. Svår lösning = avsluta KK-relationen och sedan träffa en massa andra killar och hoppas på att du blir kär i någon av dem och därmed låta dina känslor för din KK svalna av.
3. Enkel lösning = inte berätta något och fortsätta träffa din KK och plåga dig själv till en känslomässig död.
Jag har själv blivit kär i en KK en gång, det slutade med att jag körde på alternativ tre och slösade bort ett halvår av mig själv och mina känslor på en kille som bara ville ha mig för sex. Sjukt ovärt såhär i efterhand om du frågar mig. Säkerligen har andra HP:are egna historier kring detta som de gärna berättar om i forumet..
Lycka till tjejen, det är ett tufft beslut du har framför dig!
Stora kramar,
Tirah
hej vad ska jag göra om jag vill att min tjej kompis ska vara min kk ska jag bara fråga eller vad?
snälla hjälp!!!
Hej!
Ja, det är alltid bra att vara ärlig och fråga rakt ut.
Annars kan man lägga upp det lite fint och först fråga vad hon tycker om hela KK-grejen. Säger hon att det är skitdumt och inget hon skulle vilja göra så kanske det inte är läge att fråga om ni ska bli det.. Annars är det bara köra på och fråga!
Jag håller tummarna för dig!
Puss och kram,
Tirah
jag blir alltid jätte nervös innan jag ska träffa en kille, så jag dissar honom alltid och hittar på ursäkter! jag tycker de är sjukt jobbigt att de alltid ska vara så, hur ska jag göra för att övervinna min nervositet?!
Hej!
Det är helt normalt att vara nervös när man ska träffa någon (som man gillar). Det enda du kan göra är att "tvinga" dig själv att kliva över tröskeln och träffa honom. Vad är det du är mest nervös över? Att ni inte ska ha något att prata om? Att han ska tycka du luktar svett? Eller är det något mer fysiskt som kyssar, hångel och sex? Fundera ut exakt vilka detaljer du är nervös över och kom på sätt att övervinna dem.
Jag vet att jag ofta tipsar om att man ska gå på bio tillsammans, men det är toppen! Ni behöver inte prata hela tiden, det är mörkt och mysigt och ingen förväntar sig massa hångel och smek i biosalongen. Man kan ju göra sånt om man vill, men inget man kanske förväntar sig på en första dejt ;)
Vill du ha mer svar så skriv en till fråga med lite mer detaljer kring nervositeten!
Lycka till sötnos!
Puss och kram,
Tirah
Hej hej :)
Det här kommer bli en ganska lång text. Men okej jag ska försöka att gå rätt på sak.
I oktober 2010 så började jag träffa en kille som var 2 år äldre än mig, och vi började få mer och mer känslor för varandra. Och några veckor efter så blev vi tillsammans,
vi hade ett ganska bra förhållande egentligen. Jag var verkligen kär i han. Och jag har aldirg känt så för någon i hela mitt liv! Han var verkligen allting för mig mig. Men sedan i typ slutet av december så gjorde han slut. Och mitt liv rasade, hela min värld gick under kan man väl säga :O
Och nu är det ca 4-5 månader sen vi gjorde slut, och jag har skaffat en ny pojkvän, vi har varit tsm i ca 2 veckor nu. Vi har hunnit gjort ganska mycket som tex, haft sex,haft oralsex osv. Men det som är, det är att jag tror inte att jag har några känslor för han alls. Jag känner nästan inget för han som jag kände för mitt ex. Men han vill alltid ha sex, och jag vill inte ha ett sånt förhållande, alltså att han jämt vill knulla mig.
Så vem ska jag välja egentligen? Mitt ex har bett om ursäkt, och han vill ha tillbaka mig. Och jag har ju kille nu så.. fast jag har ju inga känslor för han alls tror jag.. och varje gång vi har sex eller kysser varandra eller är med varandra så är det Bara mitt ex som jag tänker på. Så jag vet inte vem jag ska välja egentligen. Det känns ju jävligt dumpt att dumpa min kille för att jag gillar fortfarande mitt ex :/
För jag var verkligen lycklig med mitt ex, han var ju exakt allting för mig. Och det är bara han jag vill ha egentligen, men jag vet inte vad jag ska göra med min pojkvän.
/Snälla hjälp mig.
Hej!
Om du läser din egen text här så borde du se svaret självklart framför dig. Du har en pojkvän nu som du inte har känslor kvar för. Du tänker på ditt ex hela tiden och han vill ha dig tillbaka. Det låter som det är dags för dig att göra slut med din pojkvän och bli tillsammans med ditt ex igen.
Det är inte rätt mot dig själv att tvinga dig vara tillsammans med någon du inte är kär i. Och det är inte rätt mot din pojkvän heller, förtjänar han inte att ha en flickän som verkligen älskar honom?
Det är alltid jobbigt att göra slut, men det här känns som ett solklart fall!
Lycka till!
Puss och kram,
Tirah
HEJ är en kille 14 år ja tycker att ja är redo att ha sex men ja vet inte hur ja ska fråga någon tjej om det
Hej killen!
Va härligt att du känner dig redo för sex. Du kommer älska det! Det kanske inte är lätt att bara hitta någon tjej och fråga "ska vi ligga?" Det bästa du kan göra är att hitta någon tjej du tycker är snygg och sedan försöka ragga upp henne. Snacka, skicka sms, flirta och hitta på saker tillsammans.
Ett hett tips är att ha bjuda in tjejen på en filmkväll. Släck alla lampor, dra igång en film och ligg och hångla på soffan/sängen. Då kan det snart vara ett bra läge att ta nästa steg (sex).
Du kan även försöka dig på att fixa en KK (knull-kompis). Det kan vara lite svårare då många tjejer inte är så öppna med att det är lika kåta och sugna på att ligga som killar är. Har du tjejkompisar så prata med dem om sex och fråga vad de tycker om hela KK-grejen. Då vet du hur de känner inför knullkompisar utan att ha gjort bort dig genom att fråga rakt ut om ni ska bli det. Det är väldigt svårt att svara på exakt hur man ska gå tillväga, du får testa dig fram!
Lycka till!
Puss och kram,
Tirah